Soli Deo Gloria

Om att hålla fast vid livets ord

2012-02-23T12:10:00.000-08:00

Några tankar kring Jesus, tjänaren.

"Var så till sinnes som Kristus Jesus var. Fastän han var till i Gudsgestalt, räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa." (Fil 2:6)

Nog är det en härlig sanning att Guds levande Ord - Jesus Kristus - antog en tjänares gestalt i det att han tog sin boning mitt ibland oss? I Kristus Jesus lär vi ju känna Faderns väsen och karaktär."Den som har sett mig har sett Fadern" (Joh 14:9) En mäktig Gud som som inte tvekar att få smuts under naglarna eller kliva ner i skiten. En Gud som högaktar ödmjukhet och tjänarsinne, men inte söker position och ära. En Gud som ser "till de ringa men känner de högmodiga fjärran ifrån" Ps 138:6 .

"Se, min tjänare skall handla vist. Han skall bli hög och upphöjd, ja, mycket hög. Liksom många häpnade över dig, så skall hans framträdande förvrängas mer än andra mäns och hans gestalt mer än andra människors Han skall bestänka många folk. Inför honom kommer kungar att förstummas, ty de får se sådant som aldrig har berättats för dem och lära känna vad de aldrig har hört." Jes 52:13

En profetia om Jesus. I Jesaja 53 porträtteras ju bilden av Guds lidande tjänare, som ger sitt liv till lösen för många. Så vad gör vi då med exemplet han gav oss? Går vi i hans spår? Eller har talet om korset blivit en dårskap också i våra ögon?

".. bland vilka ni lyser som stjärnor i världen, när ni håller fast vid livets ord." Fil 2:16

Paulus uppmanar oss Att hålla fast vid livets ord. Att gå i Jesu fotspår. Det borde väl då vara att följa mästaren på tjänandets och ödmjukhetens väg? Där de själviska begären efter rikedom, makt och position har spikats på korset till förmån för ett liv i tjänst för Gud och andra? De egna tillkortakommandena till trots. "Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon."(Matt 6:24) Eller lever vi kanske i de tider aposteln Paulus profeterade om? Där den verkliga rikedomen har bytts ut mot den som rikedom som "förmultnar"?(Jak 5:2)

"Det skall du veta att i de sista dagarna skall det komma svåra tider. Människorna kommer att älska sig själva och vara penningkära, skrytsamma, stolta..." (2 Tim 3:1)

"Om någon älskar mig håller fast vid mitt ord"(Joh 14:23)

"Jesus sade till honom: "Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget att vila huvudet mot." (Matt 8:20)

Soli Deo Gloria

Skryt och berömmelse

2012-02-05T07:19:00.000-08:00

"Om ni ändå kunde stå ut med lite dårskap från min sida.." Paulus (2 Kor 11:1)

De falska apostlarna (2:a Kor 10) kännetecknades tydligen av synnerlig kapacitet och förmåga med avsikt på andliga ting. När det gällde att tävla i religiös verksamhet tycks de ha varit överlägsna de flesta. Med välsmort munläder och väldiga gärningar etablerades plattformar med god förtjänst. Paulus tycks dock inte ha varit lika imponerad. Verkar som han hade sina tvivel på att dessa väldiga apostlar som skröt med sina bedrifter var sända av Gud eller verkade i Kristi anda. Maktfullkomlighet och utnyttjande för självisk vinnings skull förde måhända Paulus tankar till Jesu varningsord?; "Akta er för de falska profeterna, som kommer till er klädda som får men i sitt inre är rovlystna vargar" (Matt 7:15)

Men där de falska apostlarna skröt med sin egen duglighet visade Paulus på vägen till verklig styrka i Guds rike. Förvissad om att det "inte är med någon människas kraft eller styrka det skall ske" hade Paulus inga problem med att uppvisa sin egen svaghet eller oförmåga. Han visste ju att kraften inte kom från honom. "Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig. Så gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är jag stark. Jag har blivit en dåre. Ni har tvingat mig till det. Ni borde egentligen ha talat väl om mig. Jag är inte på något sätt underlägsen dessa väldiga apostlar, även om jag ingenting är." 2 Kor 12:10

Paulus etablerade tydligen inte några världsvida ministries. Eller byggde upp ett väloljat religiöst maskineri. Han hade inget att vara stolt över, inga religiösa gärningar att berömma sig av. Skryt blev därför ett bevis på dårskap i apostelns ögon..

"Vad jag nu säger, det säger jag inte som Herren skulle säga utan som i dårskap, i den fasta övertygelsen att jag har skäl att berömma mig. Eftersom många berömmer sig själva, vill också jag göra det. Ni står gärna ut med dårar, ni som är så kloka. Ni finner er i att man gör er till slavar, att man utnyttjar och utsuger er, att man uppträder utmanande och slår er i ansiktet. Till min skam måste jag säga att vi har varit för svaga till det. Men vad andra vågar skryta med - jag talar som en dåre - det vågar jag också." 2 Kor 11:17

Självgående supermän - Guds apostlar? Eller snarare driftiga entreprenörer med världsvida ambitioner?

"Honom har ni att tacka för att ni är i Kristus Jesus, som Gud för oss har gjort till vishet, rättfärdighet, helgelse och återlösning, för att det skall ske som står skrivet: Den som berömmer sig skall berömma sig av Herren." 1 Kor 1:30

Soli Deo Gloria

Gud i det stora och väldiga?

2012-01-21T08:25:00.000-08:00

"HERREN är upphöjd, men han ser till den ringe, han känner den högmodige fjärran ifrån." (Ps 138:6)

Herren Sebaot - uppenbarar han sig alltid i det stora och väldiga? Finner vi honom alltid i den största kyrkan med den största konferensen och den bredaste plattformen? Ackompanjemerad av den väldigaste orkestern - med buller och bång? Det är väl klart att han kan vara där men är han där per automatik? Söker han sig alltid till den pampigaste katedralen? I något "mindre" sammanhang kan han ju inte finnas med all sin härlighet? Eller är det snarare människotankar och mänsklig logik att dra den slutsatsen? Tycker att följande verser i profeten Jesaja tillhör de skönaste i skriften:

"Jag bor i det höga och heliga men också hos den som är förkrossad
och har en ödmjuk ande, för att ge liv åt de ödmjukas ande,
för att ge liv åt de förkrossades hjärtan." Jes 57:15

Evangelierna kastar väl också ljus över ämnet: Den Gud som skapat universum, blir människa, låter sig födas i ett stall. Antar en tjänares gestalt och inte en mäktig konungs..Umgås med syndare och enkla fiskare och inte med samhällets mäktiga. Dör på ett kors, övergiven av både Gud och människor. Så kanske vi inte alltid finner Gud i det av det mänskliga sinnet förväntade?

HERREN sade: "Gå ut och ställ dig på berget inför HERREN." Och se, HERREN gick fram där, och en stor stark storm, som ryckte loss berg och bröt sönder klippor, gick före HERREN. Men HERREN var inte i stormen. Efter stormen kom en jordbävning. Men HERREN var inte i jordbävningen. Efter jordbävningen kom en eld. Men HERREN var inte i elden. Efter elden hördes ljudet av en svag susning. Så snart Elia hörde detta, gömde han sitt ansikte med manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan. Och se, då kom en röst till honom som sade: "Vad gör du här, Elia?" (1 Kung 19:11)

I en svag susning..Gud den allsmäktige tycks alltså inte ha behov av att omge sig med yttre maktattribut. Hur kan det komma sig? Ödmjukhet kanske? Universums skapare och uppehållare..? Hisnande men likväl en härlig sanning! Ibland, kanske oftast tycks det behövas profetisk klarsyn för att peka ut Herrens närvaro; dold för den mänskliga visdomen och stoltheten men uppenbarad för de som är som barn..

Sakarja 9:9: "Fröjda dig storligen, du Sions dotter! Höj jubelrop, du Jerusalems dotter! Se, din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl."

Soli Deo Gloria

2012-01-15T11:40:00.000-08:00

"Anyone who wants to prepare other people for the coming of Christ, he must have no desire to be great in the sight of men"- Zac Poonen.

Fick tips på detta klipp av en vän, håll till godo.

Uppmärksamhetsbehov?

2012-01-13T07:37:00.000-08:00

Julen är över och Kalle Ankas julafton likaså. Nog är det tänkvärt att så många av oss förknippar julen med Kalle Anka, åtminstone till för några år sedan. I dag finns ju ett större utbud av animerad film. Den störiga hackspetten är ju rätt rolig - kanske man med glimten i ögat kan dra en och annan parallell till den andliga verkligheten? Då Kalle försöker fokusera sina motiv dyker han upp, herr hackspett, och yrkar på all uppmärksamhet..Finns det några hackspettar inom kristenheten då? Som så fort Anden försöker få oss att fästa blicken på frälsaren - Guds avbild Jesus Kristus - är där och stjäl uppmärksamheten och fokuset?

Hur ska vi kunna förhärliga Gud om inte hackspetten i oss är korsfäst och begravd? Om vi hela tiden yrkar på att vara i händelsernas centrum?

"Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig"
(Gal 1:19) I vårt land har julkrubban bytts ut mot Kalle Anka på julafton. Och i kristenheten kan man nog undra om inte Kristus har bytts ut mot diverse hackspettar i vissa sammanhang..
"Men jag är rädd för att liksom ormen med sin list bedrog Eva, så skall också era sinnen fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus." (2 Kor 11:3)

Soli Deo Gloria

En sminkad brud?

2012-01-07T08:54:00.000-08:00

"Smink, make up eller samlingsordet kosmetika är alla namn på den kategori produkter som appliceras...i syfte att förändra och/eller förbättra utseendet hos bäraren." (Wikipedia)

Smink i syfte att manipulera - användes av drottning Isebel, känd för sin manipulation och sina trolldomskonster."När Isebel fick höra detta, sminkade hon sig kring ögonen och smyckade sitt huvud och såg ut genom fönstret." (2Kung 9:30)

Funderade på det här med smink i samband att jag såg en utsändning från en gudstjänst för ett tag sedan. Men då utifrån en bildlig och inte en bokstavlig betydelse. Kan man "sminka" sin församling i syfte att locka till sig medlemmar? Presentera den bästa musiken, de vackraste människorna, de vältaligaste förkunnarna - allt för att attrahera, sälja sin produkt? Frågan är om det är förenligt med evangeliets sanning?

Sköna bilder används i reklambranschen för att sälja allehanda produkter och tjänster men hör det hemma i Guds rike? År själva förekomsten av sådana metoder kanske skäl nog att lyfta på ögonbrynen? Eller helgar ändamålen medlen? För egen del tror jag inte det är förenligt med evangeliets anda att locka till sig gåvogivare eller medlemmar med försäljarknep, tycker snarare det kännetecknar skökans väsen. "Kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och smyckad med guld, ädelstenar och pärlor." Uppb 17:4

"Ty genom fönstret i mitt hus tittade jag ut genom gallret. Då såg jag bland de oförståndiga, bland de unga lade jag märke till en yngling utan vett. Han gick över gatan vid hörnet där hon bodde och styrde sina steg mot hennes hus i skymningen vid dagens slut, när nattmörkret föll på. Då kom en kvinna honom till mötes, klädd som en sköka och med dolda avsikter. Rastlös och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro när hon var hemma. Än var hon på gatan, än på torgen, vid varje gathörn stod hon på lur." (Ords 7:7)

Så där man hela tiden lyfter fram den "bästa sidan" - och allt regisseras för att göra det bästa intrycket - lurar kanske dolda avsikter? Ett tjusigt yttre kanske inte är vad Kristus söker hos sin brud? Han kanske föredrar ett ödmjukt och förkrossat hjärta snarare än kosmetika? Behöver en församling iklädd Guds härlighet "smink" för att bli attraktiv?

"Och när jag har blivit upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig." Jesus, Joh 12:32

"Ty han ville ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck eller skrynkla eller något annat sådant. Helig och fullkomlig skulle den vara" Ef 5:27

Soli Deo Gloria

Herrens Dag

2012-01-01T05:46:00.000-08:00

Du har förskjutit ditt folk, Jakobs hus,
därför att de är fulla av Österlandets tänkande,
de är spåmän som filisteerna. De ingår förbund med främmande folk.
Deras land är fullt av silver och guld,
oräkneliga är deras skatter. Deras land är fullt av hästar,
oräkneliga är deras vagnar.
Deras land är fullt av avgudar, och de tillber sina händers verk,
det som deras fingrar har gjort.
Därför blir människorna nerböjda och männen förödmjukade.
Du skall inte förlåta dem.

Fly in i klippan och göm dig i stoftet
av fruktan för HERREN och hans höga majestät.
Ty människornas stolta ögon skall förödmjukas,
männens högmod skall bli nerböjt,
och HERREN ensam skall vara upphöjd på den dagen.

Ty HERREN Sebaots dag skall komma
mot allt stolt och högmodigt, mot allt som är upphöjt,
och det skall bli förödmjukat,
mot alla Libanons cedrar, de höga och upphöjda,
och mot alla Basans ekar,
mot alla höga berg och alla stolta höjder,
mot alla höga torn och alla fasta murar,
mot alla Tarsisskepp, ja, mot allt som är vackert att se på.

Människornas stolthet skall slås ner
och männens högmod förödmjukas.
HERREN ensam skall vara upphöjd på den dagen,
och avgudarna skall fullständigt försvinna.

Man skall fly in i klippgrottor och jordhålor
av fruktan för HERREN och hans höga majestät,
när han reser sig för att förskräcka jorden.
På den dagen skall människorna kasta bort
till mullvadar och fladdermöss de avgudar av silver
och de avgudar av guld som de har gjort åt sig för att tillbe.
De skall fly in i klippskrevor och in i bergsklyftor
av fruktan för HERREN och hans höga majestät,
när han reser sig för att förskräcka jorden.

Förlita er inte på människor, som bara har en vindpust i sin näsa!
Vad är de att räkna med?

Jesaja 2:6-22

Soli Deo Gloria

Tillbedjan på en särskild plats?

2011-12-29T08:57:00.000-08:00

En liten tanke kring platsen för vår tillbedjan. I det gamla förbundets tid tycks den fysiska platsen för Gudstjänsten haft stor betydelse. På Sinai berg uppenbarade sig Herren och i templet i Jersusalem tillbad man den Högste. I Hebrérbrevet upplyser författaren om det gamla respektive det NYA förhållandet: "Det första förbundet hade alltså sina föreskrifter för gudstjänsten och sin jordiska helgedom.." (Hebr 9:1) Men med Kristus sker alltså något nytt!

"Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen, gick han en gång för alla in i det allra heligaste, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning."
(Hebr 9:11)

I Jesu möte med den samariska kvinnan kommer även där frågan upp om platsens betydelse för tillbedjan: Jesus förflyttar fokuset från det yttre till det inre..

"Kvinnan sade: "Herre, jag märker att du är en profet. Våra fäder har tillbett på detta berg, och ni säger att den plats där man skall tillbe finns i Jerusalem." Jesus svarade: "Tro mig, kvinna, den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern. Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna. Men den tid kommer, ja, den är redan här, då sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty sådana tillbedjare vill Fadern ha. Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning." (Joh 4:20-24)

Så hur är det ställt med det nya förbundets folk, Kristi kropp idag? Söker vi efter särskilda platser och sammanhang för att där ge vår tillbedjan eller lever vi i det nya förbundets verklighet? Där platsen är av sekundär betydelse? Där vi tillbeder Gud så som han vill - i ande och sanning?

"Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem."
(Matt 18:20)

Att fokusera och lägga vikten på det yttre, det fysiska, tycks alltså ha varit förhållandet i det gamla förbundets Gudstillbedjan.
I det nya förbundet blir det för ögat osynliga det primära. Där bekänner sig Gud till hjärtan och inte till platser.

"Vi riktar inte blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt." (2 Kor 4:18)

Så det kanske inte är nödvändigt att vallfärda till "Mecka" för att där möta Gud? Den tanken har nog passerat "bäst före" datum. Efter Jesu Kristi fullbordade verk kan vi alla möta Gud - när som helst, och var som helst!

"Ty genom honom har vi båda i en och samme Ande tillträde till Fadern" (Kol 1:20)

Soli Deo Gloria

Mind control i församlingen?

2011-12-19T10:48:00.000-08:00

Margareta Singer beskriver i sin bok "Cults in Our Midst" (1995, ny upplaga 2003) sina 6 kriterier för thought reform:

1 Hålla en person ovetande om vad som pågår och vad som händer.
2 Kontrollera en persons tid och om möjligt dennes fysiska miljö.
3 Skapa en känsla av maktlöshet, hemlig rädsla och beroende.
4 Undertryck av personens gamla beteende och attityd.
5 Ingjuta nya beteenden och attityder.
6 Föra fram ett slutet system av logik, inte tillåta kritik. (Wikipedia)

Förekommer mind control i kyrkan? Förmodligen inte i någon större omfattning, men kanske det finns en och annan predikant som använder sig av tekniken - ett och annat sammanhang där de egna intressena har kommit före Herrens? Där det genom manipulation och diverse knep planteras en verlighetsuppfattning som är i linje med avsändarens syfte och vilja snarare än Guds? Självfallet med Bibeln som utgångspunkt. Jesu möte med djävulen i öknen - ett exempel på avancerat försök till mind control av lögnens fader, ormen?

"Sedan förde djävulen honom till Jerusalem och ställde honom på tempelmurens utsprång och sade till honom: "Är du Guds Son, så kasta dig ner härifrån! Det står skrivet: Han skall befalla sina änglar att skydda dig, och De skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten." Jesus svarade honom: "Det är sagt: Du skall inte fresta Herren din Gud." (Luk 4:9)

Att "stå på" diverse Bibelord och blunda för verkligheten ,sanningen, är nog snarare liktydigt med att fresta Gud än uttryck för stor tro. "De tar det lätt med att hela mitt folks skada och säger: "Allt står väl till, allt står väl till". Men allt står inte väl till" (Jer 6:14) Man kanske skulle kunna kalla mind control som lögnens våldtäktsförsök på sanningen? "Men ormen var listigare än alla markens djur som HERREN Gud hade gjort. Han sade till kvinnan: "Har Gud verkligen sagt: Ni får inte äta av alla träd i lustgården?" (1 Mos 3:1)

Att byta ut sanningen mot lögnen är väl förutsättningen för att ondskan ska få utrymme att agera - och regera. Jesus har följande att säga om djävulens natur och väsen, föga smickrande: "Ni har djävulen till er fader. Och vad er fader har begär till, det vill ni göra. Han har varit en mördare från början och har aldrig stått på sanningens sida, eftersom sanning inte finns i honom. När han talar lögn, talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader." (Joh 8:44)

Lögnen är alltså en förutsättning för ondskan i alla dess former, sanningen den grundval som Guds rike vilar på. Två principer, två riken. "Ja, för att vittna om sanningen är jag född, och därför har jag kommit till världen. Var och en som är av sanningen lyssnar till min röst." Jesus , Joh 18:37

En del av tekniken i mind control är tydligen att förhindra att mottagaren av budskapet analyserar och prövar budskapet. Kritik blir följdaktligen inte önskvärt i ett sådant sammanhang. Lydnad och lojalitet mot ledaren belönas däremot - att gapa och svälja utan att fundera på vad man stoppar i sig i full tillit till "munskänken". Att ifrågasätta är liktydigt med uppror.

Att plantera idéer och "sanningar" som inte haft någon verklighet utan byggt på lögn och manipulation har ju förekommit en och annan gång i historien. I politiska såväl som i religiösa sammanhang har "profeter" trätt fram med anspråk på att vara bärare av en alldeles särskild sanning och uppenbarelse. Hitler lyckades dupera ett helt folk och ledde dem in i ett världskrig. Sektledaren David Koresh slutade sina dagar i ett brinnande inferno tillsammans med sina efterföljare.

Välsignelsen med att älska sanningen och följa den och faran med att förkasta den är ju uppenbar i Bibelns undervisning.

"Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten." 2 (Thess 2:11)

"Den som har öron han höre vad Anden säger till församlingen" (Uppb 2:11)

Soli Deo Gloria

Fader Vår?

2011-12-08T13:37:00.000-08:00

"Så skall ni be: Fader vår, som är i himlen. Helgat blive ditt namn. Komme ditt rike. Ske din vilja på jorden liksom den sker i himlen." (Matt 6:9)

Att Jesus Kristus är Kyrkans Herre skriver väl de flesta under på. Men är det alltid så i praktiken? Påvedömen på nära eller längre håll med anspråk på att förmedla Guds vilja växer ju som svampar ur jorden. När Jesus lär oss att be visar han oss ändå var vi ska ha vårt fokus och vems vilja vi är kallade att betjäna - Faderns! Som är i himlen - och inte i Rom, eller Uppsala. Det namn som vi av Herren uppmanas att upphöja är Faderns och ingen annans. Tycker det är intressant att "Fader vår" börjar just med detta. "Låt ditt namn bli helgat!" Vad är drivkraften, motivet till vårt handlande, våra gärningar? Om inte motivet är Guds förhärligande utan den egna ambitionen och självupphöjelsen - har vi då inte lämnat Jesu exempel till förmån för den väg som leder till fördärv och undergång?

"Hur har du inte fallit från himlen, du strålande stjärna, du gryningens son!
Hur har du inte blivit fälld till jorden,
du som slog ner folken till marken!
Du sade i ditt hjärta: `Jag skall stiga upp till himlen,
ovanför Guds stjärnor skall jag upprätta min tron.
Jag skall sätta mig på mötesberget längst upp i norr.*
Jag skall stiga upp över molnens höjder,
jag skall göra mig lik den Högste.'
Men ner till dödsriket blev du förd,
längst ner i graven." (Jes 14.13)

Hos Jesus, Guds rena offerlamm fanns inga blandade motiv. "Ty jag har inte kommit ner från himlen för att göra min vilja utan hans vilja som har sänt mig." (Joh 8:38) Kallelsen för hans lärjungar är att gå i hans fotspår, den korsfästes - fria från den fallna människans natur och själviska begär. Eller som Paulus beskriver det. "De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden. Låt oss inte söka tom ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra." (Gal 5:24)

Soli Deo Gloria

Guds Ord eller förmätenhet?

2011-11-29T07:24:00.000-08:00

Lite funderingar och tankar i ämnet förmätenhet. Uttrycket förekommer i samband med löftet om profeten i 5 Mos 18. Falska profeter som uppträder i Herrens namn och talar av sig själva känns igen på att vad de profeterar om och lovar aldrig blir en verklighet: "Och om du tänker i ditt hjärta: Hur skall vi känna igen det ord som HERREN inte har talat? så vet: När profeten talar i HERRENS namn och det han säger inte sker och inte går i uppfyllelse, då är detta något som HERREN inte har talat. I sin förmätenhet har profeten talat. Du skall inte vara rädd för honom." 5 Mos 18:21

En profet som lovar guld och gröna skogar? Väckelse och stora segrar? Om så inte sker och det visar sig vara tomma ord kan vi alltså med ordet som grund hävda att profeten talat av sig själv, i förmätenhet. Jesus ger ytterligare ett kännetecken på en falsk apostel - ärelystnad - "söker sin egen ära" (Joh 7:18) En falsk profet skall alltså inte fruktas, det är ju inte Gud som sänt honom.

Även i profeten Jeremia tar Herren upp de falska profeterna:

"Men HERREN sade till mig: Profeterna profeterar lögn i mitt namn. Jag har inte sänt dem eller givit dem någon befallning eller talat till dem. Falska syner, tomma spådomar, löst prat och sina egna hjärtans svek är vad de profeterar för er"(Jer 14:14)

Det verkar alltså inte vara något nytt fenomen att det med jämna mellanrum framträder "profeter" med anspråk på att förmedla Guds vilja och sanning. Har vi då inte alla ibland agerat, talat i förmätenhet? Förmodligen - eftersom endast Gud är fullkomlig! Men då falska profeter och messiasgestalter är ett tidstecken kanske det finns anledning att fråga sig om allt som talas och lovas i Herrens namn verkligen är från honom eller om det är talat i - förmätenhet? Att man har frimodigheten att inta en framskjuten position behöver ju inte nödvändigtvis innebära att det är ens givna plats?

"När han märkte hur gästerna valde ut de främsta platserna, berättade han en liknelse för dem. Han sade till dem: "När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon av gästerna är mer ansedd än du. När den som har bjudit både dig och honom kommer och säger till dig: Lämna plats åt honom, då måste du skamsen inta den nedersta platsen. Nej, när du är bjuden, gå och sätt dig på den nedersta platsen. När värden kommer skall han då säga till dig: Min vän, sätt dig högre upp. Då blir du hedrad inför alla de andra gästerna. Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd."
(Luk 14:8)

"Störst går först" må vara en väg till framgång i denna världen men i Guds rike råder andra förhållanden. "Ingen kan ta sig något som inte blir honom givet från himlen"(Joh 3:27) Tack och lov råder inte djungelns lag i Guds rike! Maktspel med lögn och bedrägeri göre sig icke besvär. I Guds rike är det Herren som råder.

"Jesus sade till dem: "Min kalk skall ni dricka, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra sida är det inte min sak att ge bort, utan de skall tillfalla dem som min Fader har berett dem för." Matt 20:23

Vi kan alltså inte ta oss någon som helst position i Guds rike utan det kan endast bli oss givet. Inga religiösa offer eller tro som försätter berg kan väl ändra på det? "Bli stilla och besinna att jag är Gud, hög blir jag bland hedningarna, hög på jorden"
(Ps 46:11)

Antikrists ande kanske också är förmätenhetens? Att i högmod och uppror vilja sätta sig i Guds tempel och utge sig för att vara Gud? Med en längtan av att vilja bli prisad och ärad - varför inte som en väldig apostel? "Jag vill också i fortsättningen handla som jag gör, för att inte de som söker efter tillfälle att vara som vi i fråga om berömmelse skall lyckas med det. Sådana som de är falska apostlar, ohederliga arbetare, och uppträder som Kristi apostlar. Och det är inget att förvåna sig över. Satan själv gör sig lik en ljusets ängel." (2 Kor 11:12)

"När det gäller vår Herre Jesu Kristi ankomst och hur vi skall samlas hos honom, ber vi er, bröder, att inte så plötsligt tappa fattningen och bli skrämda, vare sig av någon ande eller av något ord eller brev, som påstås komma från oss och som går ut på att Herrens dag har kommit. Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt, så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud." (2 Thess 2:1)

Soli Deo Gloria

På vilken kurs?

2011-11-15T14:03:00.000-08:00

Frågan om vilken kurs som församlingen bör hålla kanske är lättare i teorin än i praktiken? Aktiekursen är det ju många som spänt följer i dessa dagar men för de som valt att följa honom som sade "följ mig" torde väl riktningen vara uppenbar?
"Thomas sade: "Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?" Jesus sade till honom: "Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig." (Joh 14:5)

Trots denna "enkla" sanning (Hebr 12:1) verkar det ändå som om kursändringarna kommer förr eller senare. I Galaterbrevet går Paulus till storms mot vad han menar vara en avviklelse från evangeliets sanning - lagiskhet som en väg till frälsning. Förtröstan på de egna gärningarna, den egna prestationen - snarare än tron på Jesus Kristus och hans fullbordade verk höll tydligen på att få församlingen i Galatien att hamna i diket. Hur lätt är det inte att komma ur kurs hur lätt blir vi inte förhäxade, bedragna?

"Jag har trolovat er med en enda man, för att föra fram en ren jungfru inför Kristus." skriver aposteln Paulus till församlingen i Korinth som verkade ha invaderats av falska apostlar. Plötsligt var det inte nog med Kristus. Nu skulle man också böja sitt huvud för apostlar vilka framträdde med osedvanlig pondus och maktfullkomlighet.

"Ni finner er i att man gör er till slavar, att man utnyttjar och utsuger er, att man uppträder utmanande och slår er i ansiktet." (2 Kor 11:20)

Vad skulle Paulus säga om situationen i dagens kristenhet? " Bravo ni håller kursen!" eller skulle han uttrycka samma farhågor som han gjorde till församlingen i Korinth?
" Men jag är rädd för att liksom ormen med sin list bedrog Eva, så skall också era sinnen fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus." (2 Kor 11:3)

En trolovning, förlovning sker ju mellan två personer och i det här fallet är det mellan Kristus och församlingen. Således inget utrymme för en tredje part i förhållandet. "Brudgummen är den som har bruden" säger Johannes döparen (Joh 3:29) och gör inga anspråk på den trolovade. Inte heller Paulus försöker komma emellan de två: "Inte korsfästes väl Paulus för er? Eller döptes ni i Paulus namn?" (1 Kor 1:10) Var finns då den Bibliska grunden för nödvändigheten att underordna sig påvar och ämbeteten på längre eller närmare håll? Är det inte i Kristus vi finner vår gemenskap? Är det inte när vi samlas i hans namn vi fått löftet om hans närvaro?

Kanske vi också skulle behövt hänga med upp på förklaringsberget för att för att inse att det finns bara en som är värdig att följa, lammet? I en tid då diskussionen som förs kanske inte handlar om att bygga hyddor åt Elia och Mose men väl åt andra prelater? Där frågan om vems hydda vi sitter i ges rätt stor betydelse? Vissa anser ju till och med att det inte finns full frälsning utanför deras skyddande halmtak?

"Och när de såg upp, såg de ingen utom Jesus." Matt 17:8

Soli Deo Gloia

Davids hjärta

2011-11-02T13:41:00.000-07:00

Kung David - enligt Bibeln "en man efter Guds hjärta". Med en längtan att ära och tillbe hela jordens Konung.

"Låt oss gå in i hans boning och tillbe vid hans fotapall.
Stå upp, HERRE, och kom till din viloplats,
du och din makts ark". Ps 132:7

Ligger "hemligheten" till ett liv med Guds välbehag och närvaro över sig måhända i "ett ödmjukt och förkrossat hjärta"? Man kanske kan säga att Davids ödmjukhet, att han gav Gud äran - banade väg för Guds närvaro och seger i hans liv? Hade han levt idag kanske han hade skrivit en bok: ? "Ett liv i seger - han ger de ödmjuka nåd".. En skapelse som ärar och lovar sin skapare - inte alltid så självklart. Lucifer vill ha äran för egen del och drog i sitt högmod med sig en tredjedel av änglarna i sitt uppror..

"Och den store draken, den gamle ormen, som kallas Djävul och Satan, han som bedrar hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom." Upp 12:9

I Guds rike går vägen således neråt för den som upphöjer sig själv - men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd..

"HERREN har svurit David en ed, en sann ed som han ej skall ta tillbaka:
"Av din livsfrukt skall jag sätta kungar på din tron. " Ps 132:11

Frestelsen att vilja "bli såsom Gud", vilken Adam och Eva föll för - tycks vara den fälla som ormen ständigt gillrar för människan? Med löften om hela världens rikedom och härlighet..

"Jesus svarade: "Det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna." Luk 4:8

Bra undervisning av Zac Poonen, "True worship"

Intervju med Alam

2011-10-28T12:51:00.000-07:00

Intressant intervju på bloggen Aletheia med Christopher Alam , fd predikant inom Livets ord. Bland annat diskuteras den nya ekumeniken med RKK, problemet med att framföra kritik inom Lo mm.

Alam tycker också det är svårt att förstå strävandena efter enhet samtidigt som man tydligen inte anser sig behöva försonas med de i de egna leden som sårats genom åren.

Så vilka är då motiven för att spela in en dylik video? Är det av ondo, kanske förtal ? Eller är det snarare så att att det är utifrån en kärlek till sanningen? (2:a Thess 2:10)

"Jesus sade till de judar som hade satt tro till honom: "Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria." (Joh 8:31)

Om motivet är att söka sanningen kan det väl aldrig handla om förtal eller kritiklusta? Snarare varje troendes skyldighet..

(Matt 24:3)

Livets ord - Guds idé eller..? (2)

2011-10-25T11:11:00.000-07:00

Livets ords församling - en idé född av den mänskliga tanken eller av Gud? "Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande"; (Joh 3:6) Ulf Ekman - sänd av Gud eller av egna ambitioner? Är hans position i kristenheten Gudagiven eller är den i stora drag regisserad av honom själv? Om det är Gud som givit Ulf Ekman den position han har idag, bör väl inte "grindvakten" tveka att öppna grinden för herden. (Joh 10) Men är det så självklart?

"När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst. Men en främling följer de inte, utan flyr bort från honom, därför att de inte känner igen främlingars röst." Denna liknelse framställde Jesus för dem, men de förstod inte vad det var han talade om". (Joh 10)

"Det är inte den som rekommenderar sig själv som består provet, utan den som Herren rekommenderar." (2 Kor 10:18)

Har genom åren förundrats över hur Ulf Ekman marknadsfört sig själv via den plattform som han själv byggt upp. Vare sig det gäller böcker, tidsskrifter, övrig media, konferenser - marknadsförs Ekman som den store aposteln eller profeten. Vilket givetvis han är i sin fulla rätt att göra. Vi lever i ett fritt land tack och lov. Men kännetecknar detta agerande, denna marknadsföring av sig själv Kristi anda och vittnesbörd?

"Fastän han var till i Gudsgestalt,
räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte utan utgav sig själv
genom att anta en tjänares gestalt
då han blev människa." (Fil 2:6)

Innebär det att efterlikna Kristus (Imitatio Christi) att följa Ulf Ekman? Går han före i frågan om Kristuslikhet? Om inte kan jag inte se varför han skall vara en förebild för kristenheten i vårt land.

"Den som talar av sig själv söker sin egen ära, men den som söker hans ära som har sänt honom, han talar sanning, och ingen orättfärdighet finns i honom." Jesus, Joh 7:8
Paulus :"För min del vill jag aldrig berömma mig av något annat än vår Herre Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen." (Gal 6:14)

Vilka belägg finns i skriften för att ge sig själv den betydelse så som Ulf Ekman har gjort? Kännetecknar det Andens verk eller de egna ambitionernas? "Han skall förhärliga mig," säger Jesus om Anden. Om inte Jesus Kristus är i fokus,i centrum, finns väl all anledning att betvivla att det är Anden som är inspirationen och drivkraften? Anden förhärligar alltid Kristus (1 Kor 12:1) tycks vara budskapet Paulus vill förmedla till församlingen i Korinth vilka fått påhälsning av "väldiga apostlar":

"Jag har trolovat er med en enda man, för att föra fram en ren jungfru inför Kristus. Men jag är rädd för att liksom ormen med sin list bedrog Eva, så skall också era sinnen fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus. Ty om någon kommer till er och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en främmande ande eller ett främmande evangelium som ni tidigare inte tagit emot, då fördrar ni det bara alltför väl."( 2 Kor 11:1)

Vem är du själv då kanske någon undrar som läser dessa rader. Vad har du åstadkommit? Har du någon "megakyrka" att visa upp? Ingalunda är mitt svar. Jag är bara en Bibelläsare och det enda jag har att hänvisa till är att "det står skrivet". Kanske den som är utan prestationer och stora verk inte har "rätt" att uttala sig - eller?

"Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat. Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet" (Rom 4:4)

"När de mäter sig med sig själva och jämför sig med sig själva, förstår de ingenting."(2 Kor 10.12)

I Galaterbrevet 4:23 undervisar ju Paulus om två "förbund" med Isak och Ismael som exempel. Abraham och Sara hade tröttnat på att vänta på löftets uppfyllelse och sökte genom en mänsklig lösning att "hjälpa Gud"på traven. Ett försök som dock inte blev så lyckat. Konflikt och strid följde i spåren och till slut tvingas Abraham att skicka iväg slavinnan och hennes son.

"Slavinnans son var född av mänsklig vilja, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte. Detta har en djupare mening: de två kvinnorna betecknar två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn i slaveri, det är Hagar...Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder."

Vilka slutsatser kan man dra av detta sammanhang? Att hur väl man än vill så blir mänskliga lösningar oftast det största hindret för Guds planer och att kontroll och ofrihet följer i dess spår? Att Gud inte tar "kött till arm åt sig" och inte delar sin ära med någon annan? När skall vi inse att all vår egen rättfärdighet är så som en smutsig klädnad inför honom? (Jes 64:6)

"Av honom, genom honom och till honom är allting. Honom tillhör äran i evigheter, amen. " (Rom 11:36)

Så enligt vilken princip har då Livets Ord blivit till? Är Livets ord en Ismael eller en Isak? Vilken frukt har präglat rörelsen? Andens? "Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet.".Eller köttets? "Splittringar, villoläror.."? (Gal 5)

"Hela skriften handlar om mig" Luk 24:27 sade Jesus. Det står ju var och en fritt att anse att Livets ord är ett sammanhang som förhärligar Jesus och där Guds vilja råder. Själv ser jag ett förhärligande och upphöjande av människor som mer för tankarna till självhävdelse och självupphöjelse (Jes 14:13) än det sinnelag som vi uppmuntras till att efterlikna, Jesu Kristi. Han vars namn är upphöjt över alla andra namn och för vilken alla knän en dag skall böjas, "och varje tunga bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herren" (Fil 2:6)

"Och till hans namn
skall folken sätta sitt hopp"
Matt 12:21

Soli Deo Gloria

every valley

2011-10-23T11:14:00.000-07:00

Livets Ord - Guds idé eller..? (1)

2011-10-18T07:35:00.000-07:00

Församlingen Livets ord har ju varit ett omtalat och omstritt sammanhang ändå sedan dess begynnelse . Det är väl få som inte har haft någon uppfattning i frågan. "En annan Jesus" hävdade vissa. Andra menade att rörelsen var den väckelse man gått och väntat på. Ulf Ekmans karismatiska förkunnelse tjusade många medan andra upplevde det som "en främmande ande" . Anspråken och signalerna som sändes ut i församlingens tidiga historia uppfattades i alla fall av mig såsom att ville man vara med i det som Gud gjorde i Sverige idag - då gällde det att haka på, vara med. Nu skulle Sverige intas, förväntningarna och förhoppningarna var stora.

Ulf Ekman intog plattformen som väckelsens bärare och ledare - med en alldeles särskild uppenbarelse om Guds vilja för vårt land och världen. Att kritisera och ifrågasätta "Guds smorde" var liktydigt med att ifrågasätta Gud och hans verk och därmed inte direkt välkommet - eller klokt. Men är Gud den som tystar profetröster?
Ett exempel på försök att tysta besvärliga profeter finns ju att läsa i 1 sam 18, kampen mellan Isebel och profeten Elia.

Apropå profeter. Hur kommer det sig att Ulf Ekman verkar vara den ende som har profetians gåva på Livets ord? Om nu Bibeln lär att "ni kan alla profetera" (1Kor 14:31) och att var och en har något att bidra med vid sammankomsterna (1 Kor 14:26) - hur förklarar man denna ensidighet utifrån ambitionen att vara en församling enligt Biblisk modell? Har Anden kanske utvalt ulf Ekman till särskild talesperson - lagt alla äggen i samma korg? Eller är det så att Ulf Ekman snarare än Anden har kontrollen och styr Livets ord? Att den verklige ledaren av Livets ord är människan Ulf Ekman? Och då är väl frågan till Sveriges kristenhet vilken roll och vilket inflytande man anser Ulf Ekman ska ha? "Den som Gud har sänt talar Guds ord. Gud ger honom sin Ande utan att mäta" . Joh 3:34 Motsvarar Ulf Ekman och Livets ord det Bibliska mönstret för hur en nytestamentlig församling ska se ut?

För egen var jag inte lika övertygad om att trösrörelsen var det allenarådande redskap som Gud hade valt att använda för väckelse och liv i vårt land. Eller att alla andra kyrkor och sammanhang mer eller mindre var döda. En av flera signaler som inte gav mig grönt ljus utan snarare blev upphov till frågetecken. Nu har ju Ulf Ekman omvärderat denna uppfattning och verkar för ekumenik idag - men tvärsäkerheten då lämnar väl en och en och annan fråga hängande i luften?

Sedan finns det väl fler exempel på underligheter och frågetecken i livets ords historia. Till exempel paret "Whaleys" som skulle driva ut demoner från hela församlingen med hjälp av massvrål. Framgångsteologin med betoningen på den enskildes tro för att utlösa välsignelser i alla dess former, andliga såväl som materiella. Den till synes överdrivna fokuseringen på striden mot djävulen och hans demoner. Förmodligen byggd på Hagins teologi där Jesus "uppenbarat" sig och meddelat att han inte kunde agera mot demonerna utan att det helt och hållet var den troendes ansvar. Jds-läran skapade väl mer förvirring än klarhet i fråga om Jesu försoning. Svängningen från antikatolsk hållning till dagens ekumeniska inriktning.

Nog har det funnits skäl att fråga sig om denna "väckelse" så självklart skulle vara från Gud eller om det kanske istället var en dröm född i mänsklig vilja och ambition? För en inbiten livetsordare kan ju dylika tankar nära på uppfattas som hädelse, men frågan måste väl ställas och prövningen måste väl ändå göras?
För det är väl Guds levande Ord - Jesus Kristus, kyrkans Herre och huvud som vi en dag skall ställas inför?

"Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar. Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och uppenbart för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars." Hebr 4:13 Skriften måste väl vara vår utgångspunkt och vårt ljus ifråga om att urskilja ett sammanhang snarare än exempelvis argument som handlar om hur omfattande verksamheten, t ex missionen är? Såväl Jehovas vittnen som islam är väl också i yttre mening rätt framgångsrika?

Att ifrågasätta och kritsera livets ord har ibland känts tabubelagt närapå förbjudet. Men hur rimmar det med Bibelns uppmaning till att "pröva allt"? Nog förmår Gud att försvara ett verk som han är upphov till? Så vad är det Bibliska förhållningssättet till "granskning"? Förbjudet som i alla totallitära stater och icke önskvärt? Där oliktänkande likt ertreanen D Isaac straffas med fängsligt förvar och munkavle? Tror snarare att motsatta, att det är varje troendes plikt att pröva och granska varje sammanhang som säger sig vila på Biblisk grund. Att det är i enlighet med Guds Ord och vilja snarare än tvärtom.

"Två eller tre profeter skall tala, och de andra skall pröva det som sägs" (1 Kor 14:29) Om inte friheten att pröva och granska vad som sägs finns i ett sammanhang som säger sig representera Guds rike - hur rimmar det med orden att "där Herrens Ande är, där är frihet."? (2 Kor 3:17)

Eftersom Bibeln även varnar för falska profeter och villoandar borde det väl inte heller råda något tvivel i fråga om vad som är vårt ansvar? " Mina älskade, tro inte alla andar utan pröva andarna om de kommer från Gud. Ty många falska profeter har gått ut i världen. 1 Joh 4:1 "

"Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror." 1 Tim 4:1

Tror således att varje sammanhang som låter sig prövas utifrån skriften och har skriften som auktoritet torde vara ett sunt sådant. Om det däremot inte finns utrymme för den prövning och granskning som Bibeln uppmuntrar till, bör man nog dra öronen åt sig. För vad kan frodas i ett sådant sammanhang om inte villoläror och villoandar? Utan prövning och granskning inget skydd. Som att surfa utan brandvägg och antivirus kanske man kan säga? Vilka förutom hackarna är intresserade av det?

"På dina murar, Jerusalem, har jag ställt väktare.." Jes 62:6

"Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig." Ps 119:105

Fortsättning följer.

Tillbedjan av Skaparen - eller det skapade?

2011-10-07T06:05:00.000-07:00

Kan en andlig ledare bli en avgud? Vars ord och vilja blir lag? Som likt en Kung råder över sin församling? Kanske inte direkt den Bibliska modellen i och för sig.. " Uppträd inte som herrar över dem som kommit på er lott, utan var föredömen för hjorden.."
(1 Petr 5:3)

Är det inte i strid med skriften att upprätta ett förhållande där mänsklig kontroll får råda - att likt Israels folk välja en konung och därmed förkasta Gud? Såsom Guds folk har vi väl all anledning att inte bli slavar under människor utan istället bekänna med alla kristna genom historien att "Jesus Kristus är Herren!"
"Man måste lyda Gud mer än människor" - Petrus och apostlarnas vittnesbörd,
(Apg 5:39)

I en tid då avgudadyrkan var det rådande tillståndet kallade Gud Abram att lämna sin familj och sitt sammnhang och bege sig till det förlovade landet för att där upprätta ett vittnesbörd om den ende. "Hör, Israel! HERREN, vår Gud, HERREN är en. Och du skall älska HERREN, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft" (5 Mos 6:4)

I Romarbrevet beskriver Paulus följden av människans Gudsfrånvändhet - att hon blev en tilbedjare av det skapade.

"Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påstod att de var visa, men de blev dårar. De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar. De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen." (Rom 1:18)

Att tillbe det skapade före skaparen blev således den fallna människans signum..Ett exempel på på det är väl när Aron låter tillverka guldkalven för att stilla folkets begär efter en synlig gud. Mose hade knappt hunnit upp på Sinai berg förrän folket ville ha en avgud att dansa kring. Finns kanske nån guldkalv i dag i vårt avlånga land? Som lockar oss med all sin glans? Att likt Mose liksom "se den osynlige" är ju inte alltid så lätt? Kanske finns nån som kan leverera nåt att samlas kring? Israels folk skulle dock vara vittne om den ende Guden.."Du skall inga gudar hava jämte mig" Avgudadyrkan var också den primära orsaken till att Israels folk hamnade i den babyloniska fångenskapen.

"Hör, dottern mitt folk ropar från fjärran land: "Finns då inte HERREN mer i Sion? Är hennes konung inte längre där?" Varför har de retat mig till vrede med sina beläten, med sina främmande avgudar? (Jer 8:19 )

Israels och Guds folks kallelse var (och är) alltså att vandra inför den för ögat osynlige, följa hans röst. "Vi riktar inte blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt".(2 Kor 4:18) Men att leva med en för ögat osynlig Gud hade sina utmaningar. Israels folk önskade sig till slut en Kung, "som alla andra folk".Samuel tillgodoser folkets önskan men sörjer över att de förkastat Herren som Konung OCH meddelar följden av att underordna sig "mänsklig kontroll", makt.

"Då sade HERREN till Samuel: "Lyssna till folket i allt de säger till dig. Ty det är inte dig de har förkastat, utan det är mig de har förkastat, så att jag inte skall vara kung över dem. Så har de alltid gjort, från den dag då jag förde dem upp ur Egypten ända till denna dag. De har övergivit mig och tjänat andra gudar och så gör de också mot dig. Men lyssna nu till deras ord. Du skall allvarligt varna dem och förklara för dem vilka rättigheter den kung får som kommer att regera över dem." "När ni då ropar på hjälp på grund av er kung som ni har valt åt er, då skall HERREN inte svara er."
Men folket vägrade att lyssna till Samuels ord och sade: "Nej, en kung måste vi ha över oss. Också vi vill bli som alla andra folk. Vår kung skall döma oss. Han skall dra ut framför oss och föra våra krig." När Samuel hörde allt detta som folket sade, framförde han det till HERREN. Då sade HERREN till Samuel: "Lyssna till deras ord och sätt en kung över dem." 1 (Sam 8:18)

Hur blev det nu då för Israels folk i det att de satte "kött till arm åt sig"? Välsignat eller förbannat?(Jer 17:5) Israels kungars historia är väl inte den muntraste läsning..Undantaget är väl Kung David, som i all sin ofullkomlighet ändå blir en bild på Messias, Jesus Kristus.

Så hur är det då med Guds folk idag i ämnet tillbedjan och förtröstan? Sätter måhända också vi vår förtröstan till en en "konung" eller en "Fader" här på jorden? Inser vi att det kan vara synonymt med avgudadyrkan att sätta vår förtröstan till människor och på så sätt glömma, förkasta Gud? I annat fall får vi nog räkna med konsekvenserna också..

"Ni vägrade lyssna när jag ropade och ingen brydde sig om att jag räckte ut min hand,
ni förkastade alla mina råd och ville ej veta av mina varningar.
Därför skall också jag le när olycka drabbar er,
och håna er när förskräckelse kommer över er,
när förskräckelse kommer som ett oväder
och olycka närmar sig som en storm,
när nöd och ångest drabbar er.
Då skall de ropa till mig utan att få svar,
de skall söka mig utan att finna mig.
Eftersom de hatade kunskap och inte ville frukta HERREN,
eftersom de inte ville veta av mitt råd
och föraktade alla mina varningar,
därför skall de äta sina gärningars frukt
och mättas av sina onda planer." - Vishetens röst (Ordsprb 1:24)

Soli Deo Gloria

Dopet i Helig Ande och eld

2011-09-26T10:11:00.000-07:00

Det verkar som förkunnelsen om andedopet har hamnat i skymundan numera? Eller anser vi den inte nödvändig? Vi kanske har omprövat teologin kring Andens dop? Någon ytterligare erfarenhet utöver bekännelsen till Kristus Jesus kanske inte behövs? Får vi inte den Helige Ande när vi kommer till tro? Dessa frågor har väl dryftats genom den kristna historien och vi får väl ha respekt för de olika uppfattningarna..

Inom pingströrelsen har tungotal kanske ibland överbetonats som ett tecken på andeuppfyllelsen..Har själv erfarenhet av "andlig prestationsångest" i frågan och förstått att även andra har upplevt det så - likväl har väl insikten om behovet av Andens kraft i och över den troende varit ett arv i pingströrelsen väl värt att bekänna sig till?. "Han skall döpa er i Helig Ande och eld.." - Johannes döparens beskrivning av Jesu uppdrag.(Matt 3:11)

Tydligen ansågs andeuppfyllelsen med åtföljande tecken som det förväntade i den tidiga kyrkan. "Tog ni emot den Helige Ande när ni kom till tro?" frågar Paulus lärjungarna i Efesos. (Apg 19:6)

"De svarade honom: "Nej, vi har inte ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten." Då frågade han: "Vilket dop blev ni döpta med?" De svarade: "Med Johannes dop." Paulus sade: "Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus." När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn. Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade. "

Nu skulle man ju kunna hävda att det var för att de inte var döpta i Jesu namn som de inte fått Anden. Men tydligen ville det också till att Paulus lade händerna på dem för att de skull bli uppfyllda av Anden. Även Paulus tycks ju ha haft denna erfarenhet i samband med sin omvändelse. (Apg 9:17)

"Då gick Ananias, och när han kom in i huset lade han händerna på honom och sade: "Saul, min broder, Herren Jesus som visade sig för dig på vägen hit, han har sänt mig för att du skall kunna se igen och uppfyllas av den helige Ande."

Likaså i Apg 8 läser vi ju om hur apostlarna reser ner till samarien för att lägga händerna på de som kommit till tro för att de skulle få den Helige Ande: ".Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande." Prioriterad fråga tydligen för de första kristna. Att det var genom apostlarnas handpåläggning som Anden förmedlades blev ju också trollkarlen Simon vittne till men avvisas av Petrus för sina felaktiga motiv.

Även lärjungarna som fick ta emot Anden vid den sista måltiden fick ju ändå uppmaningen: "Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har utlovat, det som ni har hört av mig. Ty Johannes döpte med vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den helige Ande." Apg 1:8. Från att ha varit fruktande lärjungar fylldes de med frimodighet och kraft.. Andedopet - den erfarenhet där Anden "överskuggar" vårt mänskliga tillkortakommande så att vi kan tjäna Gud i Jesu efterföljd? "Herrens Ande är över mig ty han har smort mig till att predika glädjens bud." (Luk 4:18)

Denna Andens kraft och verklighet, hur ser den ut för oss i dag då? Är den lika prioriterad för oss så som den var för apostlarna? Eller nöjer vi oss kanske med ett "sken av Gudsfruktan" ? Nog behöver vi mer av Andens kraft ? Låta oss uppfyllas gång på gång?

Vad kan vi åstadkomma för Guds rike utan Andens kraft och närvaro i våra liv? I Gamla testamentet läser vi att profeterna, prästerna och kungarna smordes till tjänst och därmed skickliggjordes för sina uppdrag. Då vår strid inte är mot varelser av kött och blod, hur skall vi kunna driva fiendens härar på flykt med mänskliga vapen, mänsklig "begåvning" och styrka? Ärtbössor mot kanoner? "Av frukten känner man trädet " sade Jesus ..Vad får vi för resultat i all vår verksamhet? "Filippus kom ner till staden Samaria och predikade Kristus för folket. Och de höll sig endräktigt till det som Filippus predikade, när de hörde och såg de tecken som han gjorde. Ty under höga skrik for orena andar ut ur många människor, och många lama och lytta botades. Och det blev stor glädje i den staden."( Apg 8:5) Hur ser det ut för oss ? Segrar vi över kött och frestelser eller lider vi ständiga nederlag? Hur ser det ut med vårt vittnesbörd?

Inser vi vårt behov av Anden? Eller väljer vi kanske att gå med i den "framgångsrika kyrkan" med den väldigt duktige pastorn som tycks vara så smord?

Men var det vad Jesus uppmanade till? "Om någon då säger till er: Se här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte."(Matt 24:23)

"Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns."
(Apg 1:8)

Gloria à Dios

Att höra Guds röst

2011-09-11T05:10:00.000-07:00

Att urskilja Guds röst och tilltal i våra liv är väl något som vi alla tror på men hur många av oss som räknar oss som Jesu lärjungar får erfara det? Hur många av oss förväntar hans tilltal, ledning?Vi kanske inbillar oss att vi klarar oss förutan den? Att vårt eget förnuft och omdöme räcker? Men är det inte Guds vilja att att föra oss till den mognad då vi inte längre leds av omständigheter, andra människor eller vårt eget hjärtas ingivelser utan av hans Ande?

"När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst." (Joh 10:4)

.Att Gud vill tala och leda till sitt folk finns det det väl många bevis på i skriften "Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna". (Upp 2:7)" Profeten Samuel fick hjälp av prästen Eli att förstå att det var Herren som påkallade hans uppmärksamhet och ville låna hans öra - "Tala Herre, din tjänare hör" .Nog har vi som lärjungar insett att vi skall tala, vittna om Jesus men har vi inte missat att lyssnandet också är en del av lärjungaskapet? " Han väcker var morgon mitt öra, han väcker det till att höra på lärjungasätt" Jes 50:4 Jesus säger att hans lära inte var hans egen utan att han talade vad Fadern lärt honom, och det förutsätter ju ett lyssnande öra. (Joh 7:16)
Att som Guds folk höra Guds röst tycks vara normaltillståndet , vad Gud förväntar sig av sina lärjungar. I Jeremia läser vi om Guds frustration över ett folk hemfallet åt avguderi och som hade slagit dövörat till för Hans röst..

"Ty på den dag då jag förde era fäder ut ur Egyptens land gav jag dem inte någon befallning eller något bud angående brännoffer och slaktoffer. Det bud jag gav dem var detta: "Lyssna till min röst, så skall jag vara er Gud och ni skall vara mitt folk. Vandra i allt på den väg som jag befaller er, så skall det gå er väl." Men de ville inte höra eller lyssna till mig utan följde sina egna tankar och sitt onda, hårda hjärta och vände ryggen till mig, inte ansiktet." (Jer 7:22)

Religiositet om än i karismatikens tjusigaste klädnad kan alltså aldrig kompensera vår underlåtenhet i fråga om att höra Herrens röst. Något som ju också Kung Saul bistert fick erfara.

"Då sade Samuel: "Har HERREN samma glädje i brännoffer och slaktoffer som att man hör HERRENS röst? Se, lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av baggar. Ty upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi." (1 Sam 15:22)

I en tid då många röster gör sig hörda, och offer som frambärs till höger och vänster - må vi få nåd att urskilja Herrens röst och vandra efter den.

Soli Deo Gloria

Guld, silver eller trä och halm?

2011-09-05T07:35:00.000-07:00

I Korinthierbrevet skriver Paulus att man kan bygga med olika sorters byggmaterial - "guld, silver och dyrbara stenar eller med trä,hö och halm" (1 Kor 3:11)

Likaså beskriver Johannes det "det nya Jerusalem" som kom ner från himlen på följande sätt:

"Muren var byggd av jaspis, och staden bestod av rent guld som liknade rent glas. Grundstenarna till stadsmuren var prydda med alla slags ädelstenar. Den första var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. De tolv portarna bestod av tolv pärlor, och varje särskild port var en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld som genomskinligt glas." (Upp 21:8)

Av sammanhahget att döma så tycks Paulus mena att mänsklig visdom är detsamma som trä, hö eller halm i fråga om att uppbygga Kristi kropp. Att förlita sig på mänskliga lösningar och därmed "förtrösta på kött" är alltså att bygga ett hus som inte kommer att bestå provet utan vilket kommer att gå upp i rök.

Även aposteln Petrus talar ju om tron som prövas i elden..

"Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Jesus Kristus uppenbarar sig" (1 Petr 1:6)

En tro som är byggd med himmelrikets byggnadsmaterial är alltså en tro som håller i prövningens stund. Nog finns det skäl att rannsaka oss både som individer och som kyrka? Behöver vi inte likt Petrus på förklaringsberget ibland bli avbrutna, tystade i vår mänskliga "kreativitet" ? För att istället låta oss ledas av Huvudet, Kristus? "Då kom ett moln och sänkte sig ner över dem, och ur molnet hördes en röst: "Denne är min Son, den Älskade. Lyssna till honom!" (Mark 9:7)

Själva skyr vi ju prövningens eld men det kanske är nyttigt och nödvändigt att vi ibland får "gå igenom eld"? Då får vi ju ett kvitto på vår verkliga situation - om vi byggt med himmelrikets kvalité eller om vi kanske får börja om igen.

"Och HERRENS ord kom till mig. Han sade: "Skulle jag inte kunna göra med er, ni av Israels hus, så som denne krukmakare gör? säger HERREN. Se, som leran är i krukmakarens hand, så är ni, Israels hus, i min hand." (Jer 18:5)

Är det inte också så att den mänskliga visdomen är den plattform på vilken Antikrist kommer att sitta? "Ty det är en människas tal. Och dess tal är sexhundrasextiosex." (Upp 13:16)

"Jesus vände sig om, såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus med orden: "Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är inte Guds tankar utan människotankar"
(Mark 8:33)

Skäl nog att inte förlita sig på den frukt som kommer från kunskapens träd på gott och ont?Vilken princip lever vi efter? Trons som ger oss Andens liv och välsignelse eller förtröstar vi på kött, på någon särskild pastor eller "apostel?"

"Så länge det råder avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra? Om en säger: "Jag håller mig till Paulus", och en annan: "Jag håller mig till Apollos", är ni då inte som folk i allmänhet? Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som förde er till tro, och det med den uppgift som Herren har gett var och en. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den som vattnar betyder därför något, utan endast den som ger växten, och det är Gud. Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en skall få sin lön efter sitt arbete. Ty vi är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker, en Guds byggnad." (1 Kor 3:3)

Soli Deo Gloria

Själslig kristendom?

2011-08-31T14:12:00.000-07:00

Här kommer ytterligare lite undervisning av Zac Poonen. Att lära sig skilja mellan själ och ande i våra liv är nog en nog en nödvändighet om vi vill växa i Kristus och tjäna honom? Där inspirationen till våra handlingar får komma från Anden och inte från oss själva..

"Allt kött är gräs och all dess härlighet är som blomster på marken.
Gräs torkar, blomster vissnar, när HERRENS Ande blåser på det.
Ja, folket är gräs! Gräs torkar bort, blomster vissnar, men vår Guds ord förblir i evighet."Jes 40:6

Good teaching..

2011-08-27T12:23:00.000-07:00

Tecken och under

2011-08-25T12:05:00.000-07:00

"Dessa tecken skall följa dem som tror.." Mar 16:17 Nog skulle man vilja se mer av Gudsrikets kraft och tecken än vad vi får på våra breddgrader ?"Ty Guds rike är inte ord utan kraft.." Paulus tjänst kännetecknades tydligen av " kraften i tecken och under, genom Andens kraft. Så har jag från Jerusalem och runt omkring ända till Illyrien överallt predikat Kristi evangelium" Rom 15:19 Varför ser vi så lite av det i våra liv och församlingar idag ? Är det otro? Har fienden lyckats att ta bort tilltron till Guds makt genom att framställa Bibelns vittnesbörd om en allsmäktig Gud som sagor? Har vi blivit alltför "förnuftiga"? "Och han kunde inte göra någon kraftgärning där. Bara några få sjuka botade han genom att lägga händerna på dem. Och han förundrade sig över deras otro." Mark 6:5

Jesus talar ju om fienden som går omkring och sår ogräs i Guds åker, och rycker upp det som blivit sått av himmelrikets sådd i människors hjärtan. "De vid vägen är de som har hört ordet, men sedan kommer djävulen och tar bort det ur deras hjärtan, så att de inte kan tro och bli frälsta." Luk 8:12

I Samuels bok läser vi att "HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga" 1 Sam 3:1 Påminner om vår tid kanske? Nog verkar det som om vi har funnit oss tillrätta i en kristendom "med ett sken av Gudsfruktan men utan dess kraft?" Något som Aposteln Paulus menade skulle vara ett tidstecken ..2 Tim 3:1 Mycket tyder väl också på att vi lever i Laodiceas tidsålder med en tro som är ljum och där den andliga blindheten och fattigdomen är rådande? Materialism, värdslighet och "denna världens goda" - tistlar som kväver himmelrikets sådd i våra liv. Nog är vi där?

I Jesus kristus får vi ju se Guds vilja uppenbarad. Med kraft botar han de sjuka och driver ut de onda makterna. "Jag har inte kommit för att göra min egen vilja utan hans som har sänt mig" Joh 5:30 När han sänder iväg sina lärjungar befaller han dem likaledes att "bota sjuka, väck upp döda.." Så ett evangelium utan kraftgärningar kan man väl knappast kalla ett evangelium i Biblisk bemärkelse?

Om nu det äkta evangeliet kännetecknas av kraftgärningar kommer väl också tyvärr det falska evangeliet också att kännetecknas av "kraftgärningar"? "Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten." 2 Thess 2:9

Tecken och under, kraftgärningar räcker alltså inte för att avgöra om det är Gud som är å färde eller inte. Kanske här som gåvan att skilja mellan andar blir avgörande? Vad har vi i vårt hjärta? Vad söker vi? Kraft - eller Gud?" Älskar du mig " frågade Jesus Petrus i det han upprättades till tjänst..och kanske är det frågan vi bör ställa oss? Blir Jesus upphöjd och förhärligad i vad som sker? Är det Hans rike som utbreds , hans vilja som sker?

"Den som talar av sig själv söker sin egen ära, men den som söker hans ära som har sänt honom,han talar sanning och ingen orättfärdighet finns hos honom" Joh 7:18

"Han skall förhärliga mig, ty av det som är mitt skall han ta och förkunna för er". Joh 16:14

Soli Deo Gloria

Guds rike och framtiden

2011-08-07T14:05:00.000-07:00

Han sade: "Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. Omvänd er och tro evangelium!" Mark 1:15

Jesus och apostlarna förkunnade de goda nyheterna om GUDS rike..Jesus, Messias - den av Anden smorde - demonstrerar Gudsrikets seger över synd, den onde, sjukdom, och död. Onekligen goda nyheter! Gudsriket bryter in i och med Jesu människoblivande "Ty en Son blir oss given" (Jes 9:6) och fullbordas vid Lammets bröllop, Uppb 19:7. Ett bröllop till vilket vi alla är inbjudna till men för vilket ursäkterna och invändningarna är många..

I Guds rike är Jesus Kristus Konung och Anden den källa som ger liv, hälsa och läkedom.

"Jag kan inte tro på Gud för det finns så mycket lidande i världen" hävdar en del. Men tänk om vi får söka Guds styre och herravälde någon annanstans än i denna världens maktkorridorer? För ärligt talat är det väl snarare Obama och andra Herrar med "makt" som efter bästa förmåga försöker styra denna vacklande värld ?
"Mitt rike är inte av denna världen" - Jesus.

"Jorden blir helt utplundrad och fullständigt ödelagd.
Ty HERREN har sagt detta.
Jorden sörjer och tynar bort, världen försmäktar och vissnar bort,
jordens stolta folk försmäktar.
Jorden har blivit orenad under sina invånare,
ty de har överträtt Guds undervisning,
kränkt lagarna och brutit det eviga förbundet.
Därför förtär en förbannelse jorden,
de som bor på den måste straffas för sin skuld.
Därför tynar jordens invånare bort, bara några få är kvar." Jes 24:3-6

Är då inte Gud intresserad och involverad i sin värld? Tveklöst ja men det rike som Jesus representerar är någonting annat än människostyret i vår värld. "GUDS rike är nu här" hävdar Jesus och apostlarna. Ett rike som dock bara kan tas emot av den som är villig att underordna sig Guds herravälde och regering. Du har din fria vilja och nu handlar det om att besluta sig för evigheten. Denna världen går mot sitt slut, tecknen hopar sig - men det finns ett rike som består - Guds!

"Hans välde är ett evigt välde som inte skall ta slut, och hans rike skall inte förstöras." Daniel 7:14

Så det finns hopp! Även om denna värld likt ett Titanic håller på att gå under..

"Herrens, HERRENS Ande är över mig, ty HERREN har smort mig till att predika glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta, att ropa ut frihet för de fångna och befrielse för de bundna" Jes 61:1

De glada nyheterna, evangelium - för var och en som ödmjukar sig och tar emot. Alternativet är ju mindre tilltalande men likväl en verklighet - undergång..
Dörren in i Guds rike har konturen av en person - Jesus Kristus - och genom tron på honom föds vi in i hans rike. "Så att hedningarna blir det offer som Gud tar emot, helgat genom den helige Ande." Rom 15.16

Man kanske kan säga att den Helige Ande är Gudsrikets själva väsen och substans? "Guds gåva" - vars frukt är allt vad denna värld är i skriande behov av - "kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning." Gal 5:22
I Guds rike är Andens liv den luft vi andas, det vatten vi dricker - i Kristus Jesus, vinträdet. "Ty Guds rike består inte i mat och dryck utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande." Rom 14:17

Där vi är upptagna med kyrkotillhörighet,samfundsstaket och vilken pastor/"apostel" som vi helst håller oss till tycks Bibeln tala om något annat.."Kom in i mitt rike." tycks Bibelns blad säga oss.. "Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.." Joh 15:8

Vi kanske skulle fråga oss emellanåt vilket och vems "rike" vi tillhör? Vem som är vår egentliga "Kung"? Är det Pastorn? Eller Jesus?

"Komme ditt rike.
Ske din vilja på jorden
liksom den sker i himlen." Matt 6:9

Soli Deo Gloria

Isak eller Ismael?

2011-07-30T09:37:00.000-07:00
"Hör någon säger: "Predika!" Och en annan svarar: "Vad skall jag predika?"
"Allt kött är gräs och all dess härlighet är som blomster på marken.
Gräs torkar, blomster vissnar, när HERRENS Ande blåser på det.
Ja, folket är gräs!
Gräs torkar bort, blomster vissnar, men vår Guds ord förblir i evighet." Jes 40.6-8

Hur var det nu..Gud hade lovat Abraham en son. Isak, "glädjens son". Abrahams del i sammanhanget var att TRO, lita på löftet och Gud själv skulle få äran för sitt verk. Därmed skulle också vi få en evig bild på att frälsningen endast kan tas emot av nåd och aldrig kan förtjänas.

Varför "krånglade" då Gud till det som han gjorde? Varför var Abraham tvungen att vänta så länge? Kunde han inte bara låtit Abraham skaffa sig en son, ta saken i egna händer? Varför genom Sara som nästan var hundra år? Eller är det kanske så att det är vi som är krångliga? Upproriska? Och att Gud inte är lika övertygad om vår egen förträfflighet och vårt eget kötts förmåga att frälsa oss som vi inbillar oss att vi är?

"Vi är alla orena, alla våra rättfärdiga gärningar är som en smutsig klädsel." Jes 64:6

Vi kanske till och med är "sjuka"? "Blinda"? Och om en blind leder en blind går det väl inte så bra?

Så insikten om vårt eget kötts tillkortakomande i fråga om att behaga Gud är tydligen själva förutsättningen för att vi ska få erfara GUDS närvaro i våra liv! Dvs i ett ödmjukt och förkrossat hjärta. "Se, uppblåst och oärlig är hans själ i honom. Men den rättfärdige skall leva genom sin tro." Hab 2:4 Men vill vi inte gå den vägen - trons , kan vi ju alltid gå köttets väg för att få något att hända - och ännu en ISMAEL är född...

"Där står skrivet att Abraham hade två söner, en med sin slavinna och en med sin fria hustru. Slavinnans son var född av mänsklig vilja, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte. Detta har en djupare mening: de två kvinnorna betecknar två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn i slaveri, det är Hagar. Ordet Hagar betecknar Sinai berg i Arabien och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder." Gal4:22

"Allt kött är hö, och all dess härlighet som ett blomster på marken.." konstaterar profeten Jesaja.."Vad som är fött av kött är kött och vad som är fött av Ande är Ande" sade Jesus, Joh 3:6.

Det tycks alltså finnas ett behov av urskiljning i Kristi Kropp.. "Allt är inte guld som glimmar". Allt mänskligt har ett bästföredatum, det vissnar och förgår - det enda som består i evighet är vad som är fött av Gud. När vi väljer att agera i köttet agerar vi väl också utifrån människans tal, det sjätte? ("Ty det är en människas tal..", vilddjurets - uppb 13:6 ) Men Guds tal är sju och står för det fullkomliga.."I honom var liv, och livet var människornas ljus." Joh 1:4 Den mänskliga kreativiteten ..Hur enastående den än är så är den som blommorna och gräset - obönhörligen vissnande förr eller senare.

Ismael är ju som sagt ett exempel på den mänskliga kreativiteten och uppfinningsrikedomen. Tyvärr inte så lyckad..Isamel mobbar sin lillebror, uppträder lite som en översittare - en bråkstake rent ut sagt! "Han skall vara som en vildåsna. Hans hand skall vara mot alla
och allas hand mot honom. Och han skall bo mitt emot alla sina bröder." 1 Mos 16:12

Det som Gud hade lovat Abraham genom Isak ville nu Ismael lägga beslag på.. Återstod inget annat för Abraham än att säga farväl till den son som han i ett svagt ögonblick satt till världen. Gud är ju dock god, ser till Hagars förtvivlan och lovar att välsigna Ismael, men löftena är fortsatt knutna till Isak. "För att ingen människa ska kunna berömma sig." skriver Paulus i det att han förklarar Guds väg till frälsning, Ef 2:9 Det finns bara en väg till Gud och hans löften, trons! "Inte genom någon människas kraft eller styrka skall det ske utan genom min Ande säger Herren".
Sak 4:16

Tydligen är det kört i fråga om att "producera" Guds verk medelst mänsklig förmåga. Begreppet "döda gärningar" kanske man tala om här..(I allt detta är ju Gud totalt rättvis! Den mänskliga kreativiteten och styrkan varierar ju, men på trons väg har vi alla samma förutsättningar, Halleluja!) Aposteln Paulus menar ju till och med att den i sig själv svage har större förutsättningar till att få erfara Guds närvaro i sitt liv; "Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig." 2 Kor 12:9

Så vad förlitar vi oss då på i Sverige anno 2011? Till vem eller vad sätter vi vår förväntan för de löften vi tycker oss ha från Gud för vårt land? Löftena om väckelse , de genombrott vi vill se, vilken väg väljer vi? Trons väg och princip eller den mänskliga ansträngningen? Isak eller Ismael? Kött eller Ande? Har Isak fötts? Är Ismael och bråkar nånstans? Eller har vi kanske svårt att se skillnaden dem emellan? Är vi månne i behov av ögonsalva?

Hur ser det andliga landskapet ut? Vilket evangelium omfamnar vi? Har det andliga ledarskapet modet att att säga tack och farväl till Ismael eller är konflikträdslan alltför stor för det? Då kanske vi får leva med en kristendom som bygger på mänsklig visdom och styrka men som är fjärran från "Guds kraft"? En kristendom som "gör sina barn till slavar"?

"Jag är HERREN, det är mitt namn. Jag ger inte min ära åt någon annan eller mitt lov åt avgudabilder." Jes 42:8

"JAG GER INTE MIN ÄRA ÅT NÅGON ANNAN"

"Och jag såg liksom ett glashav blandat med eld, och på glashavet såg jag dem stå som hade vunnit seger över vilddjuret och dess bild och dess namns tal. De har Guds harpor i händerna och sjunger Moses, Guds tjänares, sång och sången till Lammet:" Uppb 15 :2

Soli Deo Gloria

Lagiskhet och kontroll

2011-07-21T12:24:00.000-07:00
När tron blir lagisk och kontrollerande (vilket ju inte är nåt nytt fenomen) vad är det då för mekanismer som gör sig gällande? Paulus tar ju upp dilemmat i Galaterbrevet och Jesus hade sina duster med fariséerna Varför hamnar vi som troende ibland i detta "tvångströjeliknande" förhållande? Där "lagens krav" och bokstav sätts före tron och Andens vägledning?

"Ni dåraktiga galater! Vem har förhäxat er, ni som har fått Jesus Kristus framställd för era ögon som korsfäst? Endast det vill jag veta: tog ni emot Anden genom att hålla lagen eller genom att lyssna i tro? Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, skall ni nu sluta i köttet? Har ni lidit så mycket förgäves, ja, helt förgäves? Han som ger er Anden och gör underverk bland er, gör han det för att ni håller lagen eller för att ni lyssnar i tro, liksom Abraham? Han trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet. Därför skall ni veta att de som håller sig till tron, de är Abrahams barn"

Är det kanske för att vi själva vill kontrollera skeendet? I våra egna liv men också i andras? För att vi inte gett kontrollen åt Gud, i det att vi litar, tror mer på oss själva än på honom? Ett av Hans namn är ju "Herren som helgar er". Men vi tycker kanske vi klarar det bättre själva? "Kan själv" sa barnet..Och visst finns det religioner som uppmanar sina efterföljare till diverse laggärningar och allehande övningar för att på så sätt behaga sin gud, men det är ju tack och lov inte evangelium!

"Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter. Att ingen förklaras rättfärdig inför Gud genom lagen är uppenbart, eftersom den rättfärdige skall leva av tro."Gal 3:10

Så där lagiskheten har smygit sig in med allehanda övervakning där råder alltså inte Gud utan "kött". Och enligt skriften finns välsignelsen i tron på Gud och inte genom mänsklig ansträngning eller prestation. Ex Jer 17:5-7

"Så säger HERREN: Förbannad är den man som förtröstar på människor
och söker sin styrka i det som är kött
och vars hjärta vänder sig bort från HERREN.
6 Han är som en torr buske på heden
och får inte se något gott komma. Han måste bo på förbrända platser i öknen,
i ett land med salthedar där ingen vistas.
7 Men välsignad är den man som förtröstar på HERREN,
den som har HERREN till sin förtröstan"

Av frukten känner man trädet. "Där Guds Ande är där är frihet". 2 Kor3:17

"Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek." Gal 5:12

Det falska evangeliet är alltså ett evangelium som är kontrollerat och styrt av "människohand". Den som inte överlämnat kontrollen åt Gud lever fortfarande i det gamla förbundets religiositet och lagiskheten kommer som ett brev på posten. Med ofrihet och "tunga bördor" som följd. Ska vi inte göra vad skriften uppmanar oss till med budskapet som gör oss till slavar - driva ut det? Gal 4:30

Soli Deo Gloria

Herre över Guds Hus?

2011-07-15T07:13:00.000-07:00
Är det möjligt att styra Gud? Bygga ett hus eller "tempel" åt Herren och sedan snällt be honom flytta in? För att sedan be om hans tjänster och välsignelser närhelst vi så önskar? Lite som Alladins lampa? Gnugga lite så kommer anden ut för att snabbt som ögat uppfylla våra önskningar? "Nej självklart inte" säger vän av ordning, inte kan vi befalla över Gud..Men om vi "står" på hans ord då? Då mäste han väl göra vad vi befaller honom om? Är vi inte skapade till små gudar med mandat att styra och ställa, skapa vårt eget lilla universum med vårt eget uttalade ord? Gud får vara vår uppassare och springpojke för att uppfylla vår dröm. Eller har vi fått något om bakfoten?

"Salig är den som du utväljer och låter komma dig nära, han får bo i dina gårdar. Låt oss bli mättade av det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel." Ps 65:5

Guds gårdar. Guds hus. Guds tempel..

En avgud kan man väl ställa var man vill men hur är det med Herren Sebaot? Utväljer vi Honom eller är det Han som utväljer? Är det bara för oss att spika upp skylten "Herrens hus", eller bestämmer han själv platsen för sin boning? Kan vi bygga ett tempel åt honom eller är det han som bygger ett tempel åt oss? Är Han tjänare eller Herre?

"Rebecka fick två söner med en och samme man, vår fader Isak. Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont, sades det till henne: Den äldre skall tjäna den yngre. Det blev sagt för att Guds beslut att välja vem han vill skulle stå fast och inte bero på gärningar utan på honom som kallar. Det står ju skrivet: Jakob älskade jag, men Esau hatade jag..

..Alltså beror det inte på någon människas vilja eller strävan utan på Guds barmhärtighet. "
Rom 9:10-13

Så det är alltså Gud som bestämmer i sina gårdar.. Men man kanske kan vara lite frimodig - åberopa Guds stora godhet o generositet och sätta sig "på främsta platsen"? Jaså, "den som upphöjer sig skall bli förödmjukad"? Tråkig Gud den där tycker väl den som gärna ser sig själv som Guds gåva till mänskligheten..

Är inte ambitionen att själv vilja styra och ställa över Guds hus - göra sig till Herre - (kanske ibland förklädd som frimodig tro) liktydig med den ande som vill sätta sig i Guds tempel och utge sig för att vara Gud? Är inte det att gå i den fälla - högmodets - som Bibeln varnar för?

När skall vi inse att det bara finns en Herre, en Konung? Att Gud inte delar sin ära med någon annan? Att "ingen kan ta sig något i Guds rike som inte blir honom givet från Himlen?" Joh 3:27 Att han är Gud och vi fåren i hans hjord? Att varhelst det görs försök till ombytta roller kan vi räkna med att "han som bedrar hela världen" är i verksamhet?

"Ni har inte utvalt mig utan jag har utvalt er" Joh 15:161

"Så säger HERREN: Himlen är min tron
och jorden min fotapall. Vad för ett hus kan ni bygga åt mig,
vad för en plats där jag kan vila?
Min hand har ju gjort allt detta, så att det blev till, säger HERREN.
Jag skådar ner till den som är betryckt
och har en förkrossad ande, och till den som fruktar mitt ord." Jes 66:1-2

Soli Deo Gloria

Det välsignade Namnet

2011-07-14T07:07:00.000-07:00
En liten tanke kring den "Aronitiska välsignelsen", 4 Mos 6:22

"HERREN talade till Mose. Han sade: "Säg till Aron och hans söner: När ni välsignar Israels barn skall ni säga till dem:
HERREN välsigne dig och bevare dig.
HERREN låte sitt ansikte lysa över dig
och vare dig nådig.
HERREN vände sitt ansikte till dig och give dig frid.

På detta sätt skall de lägga mitt namn på Israels barn, och jag skall då välsigna dem."

Vilket eller vilka namn förlitar vi oss på? Pastorns? Den väldige apostelns?
Sann prästerlig tjänst innebär uppenbarligen att lägga Herrens namn på sin "församling". Inte sitt eget, eller andras..Sann apostolisk tjänst likaledes - utifrån Jesu ord ; "Ni skall vittna om mig" Apg 1:7

Kanske finns anledning att pröva vilket namn vi helst tar på våra läppar?
Vilket namn vi "helgar"?

"Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta."
Apg 4:12

"Därför skall ni också veta att ingen som talar genom Guds Ande säger: "Förbannad är Jesus", och att ingen kan säga "Jesus är Herren"* annat än i kraft av den helige Ande." 1 Kor 12:3

"..och jag skall då välsigna dem.."

Glory to God

Guds tankar eller våra egna?

2011-07-11T15:09:00.000-07:00
"Men vi har Kristi sinne".. 1 Kor 2:16 Rätt fantastiskt att vi som människor har möjlighetetn att tänka "med Gud" . Att i Kristus få ett förnyat sinne som inte motarbetar eller motsäger Guds tankar utan likt Maria tar emot dem i tro och bevarar dem i sitt hjärta för att på så vis kunna bli fruktbärande för himmelriket.

Kanske värt att fundera på hur vi själva hade reagerat om vi varit i Marias situation, inför uppdraget? Kanske avfärdat det som nonsens? Visst hade Maria en o annan "fråga" men hon räknade tydligen med Gud och hans makt. Att föda världens frälsare! Hon som inte ens hade haft någon man.."Helig Ande skall komma över dig.." Hade kanske Maria en mottaglighet i sitt sinne som kvalificerade henne? Var det därför hon blev "benådad", utvald till att att bära fröet till världens frälsning i sin kropp? "Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet.
Och se, härefter skall alla släkten prisa mig salig" Luk 1:48

"Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger HERREN. Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar." Jes 55:9

Hur ska vi kunna bära frukt åt Gud om det inte finns en mottaglighet för hans tankar i våra liv? Om vi avfärdar det som "dårskap"? "Bedra inte er själva. Om någon bland er tycker att han är vis i den här världen, måste han bli en dåre för att bli vis." 1 Kor 3;18 Om tilltron till vår egen erfarenhet och vårt eget förstånd väger tyngre än vår tillit till Gud, hur ska han då kunna leda oss i tro ut i det "okända"? Utan ett förnyat sinne kommer vi förmodligen att göra invändningar så snart Gud försöker leda oss och vi gör oss därmed obrukbara för hans syften. "Var inte utan förstånd som en häst eller mula, som man måste tämja med töm och betsel, för att de skall komma till dig."Ps 32:9

Israels barns historia står ju där för att undervisa oss..Nog hade Mose sina stunder då han tyckte att han fått nog av folkets invändningar i form av fruktan och oro - som fortfarande präglade deras tänkesätt..Vilket fick till följd att rundvandringen i öknen blev avsevärt längre än det var tänkt. Där tron på omständigheter och "jättar" var större än tron på den Allsmäktige. Och vem känner inte igen sig där? "Men med Guds hjälp går vi vidare.."

Exempel på mänsklig visdom i negativ bemärkelse är väl framför allt när Petrus motsäger Jesus inför Golgatadramat. Tillrättavisningen blir tuff: "Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar." Matt 16:23 Här kan vi ju se hur Satan gärna använder det oförnyade mänskliga sinnet som plattform för sitt verk och här tycks Jesus gå emot själva inspirationen bakom Petrus tankar.. En Petrus som kanske tyckte att han kunde det här nu, han trodde att han kände Guds vilja för denna situation, men hans "andliga" tankar visade sig vara högst mänskliga...

Men ära vare Gud, evangelium är ju de goda nyheternas budskap! Alla har vi möjligheten att genom Anden få del av Guds tankar och genom det levande ordet förnyas till våra sinnen så att vi kan bli medarbetare till Gud istället för motståndare!

"Anden utforskar allt, också djupen i Gud. Vem vet vad som finns i människan utom människans egen ande? Så vet heller ingen vad som är i Gud utom Guds Ande. Men vi har inte fått världens ande, utan den Ande som är från Gud, för att vi skall veta vad vi har fått av Gud. Detta förkunnar vi också, inte med ord som mänsklig visdom lär utan med ord som Anden lär, när vi återger andliga ting med andliga ord. En oandlig människa tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt. Den andliga människan däremot bedömer allt, men själv kan hon inte bedömas av någon. Ty vem har lärt känna Herrens sinne, så att han kan undervisa honom? Men vi har Kristi sinne." 1 Kor 2:10-16

Soli Deo Gloria

Det är fullbordat!

2011-07-03T02:24:00.000-07:00
Det judiska templet, dess uppbyggnad kanske kan ge oss intressanta infallsvinklar på det här med att lära känna Gud, få insikt om hans vilja? Först kommer vi in på hedningarnas förgård. Här fanns inga religiösa symboler av något slag. ("Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike") För att få ljus och vägledning från Gud måste vi befinna oss på det heliga, vara försonade med Gud.

På området för det heliga fanns skådebröden, den förgyllda ljusstaken mm.(Hebr 9) Symboler för det ljus och liv som blir människan till vägledning och uppbyggelse - "Min själ blir mättad av utsökta rätter. Med jublande läppar lovsjunger min mun" Ps 63:6 Att leva av det Heliga skulle då kunna vara att tillgodogöra sig Guds ljus så som det kommer genom andra och som jag kan uppfatta med mina själsliga sinnen - "Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta" 1Kor 12:7 Profetiska tilltal blir till uppbyggelse och uppmuntran. Vi lyssnar till predikan, läser skriften och andlig litteratur. Kanske också här som den nyfödde kristne spenderar mest av sin tid, där den goda och rena mjölken leder till tillväxt och mognad. Förhoppningsvis kanske man får tillägga..Jordmånen har ju också betydelse enligt Jesus.

Sen har vi också då det allra heligaste..Där fanns inget naturligt ljus, det var mörkt, endast förbundsarken med nådastolen och det förgyllda rökelsealtaret fanns där.(Hebr 9:4) Där gick översteprästen in och fick motta Herrens tilltal direkt från tronen. En bild på uppenbarelsen från Gud i vår ande genom Anden? Visst är det härligt när Gud talar till oss genom andra. Och visst är det mer än härligt att Jesus öppnat vägen till det allra heligaste genom sitt eget blod för att vi ska kunna ha gemenskap med Gud!

"Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen, gick han en gång för alla in i det allra heligaste, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning. Om nu redan blod av bockar och tjurar och askan från en kviga, stänkt på de orena, helgar till yttre renhet, hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden. Ty Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.

Därför är Kristus medlare för ett nytt förbund, för att de kallade skulle få det utlovade eviga arvet, sedan han genom sin död hade friköpt oss från överträdelserna under det första förbundet."Hebr 9:11-15

Det nya förbundets innebörd och verklighet - att alla som tar emot Jesu offer får nåden att lära känna Gud i det allra heligaste! , "Alla skall de känna mig, från den högste till den minste".Hebr 8:11 Gud är ande, osynlig för ögat och själen men en verklighet för den andligt pånyttfödde människan."Ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: "Abba!* Fader!" Rom 8:15 Vi är Guds tempel enligt den "nya" ordningen och han vill uppfylla oss med sin härlighet, sin Ande. "Gud är ande och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning."(Joh 4:23) .Bara Gud kan förvandla hjärtan och han gör det med sin Ande.

"Då vi har ett sådant hopp, går vi helt öppet till väga och gör inte som Mose, han som hängde en slöja för sitt ansikte, för att Israels barn inte skulle se hur det som bleknade försvann. Men deras sinnen blev förstockade. Än i dag finns samma slöja kvar när gamla förbundets skrifter föreläses, och den tas inte bort, först i Kristus försvinner den. Ja, än i dag ligger en slöja kvar över deras hjärtan när Mose föreläses. Men närhelst någon omvänder sig till Herren, tas slöjan bort. Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden."
2 Kor 3:12

Fantastiskt! Värt stående ovationer! Till honom som sitter på tronen och Guds lamm...

Så var lever vi våra liv? På hedningarnas förgård får vi inget ljus, ingen som helst vägledning om Guds vilja och vi är likt vilsna får utan Herde. Sen har vi det heliga där vi får undervisning av olika Herrens tjänare på allehanda sätt. Sen har vi det allra Heligaste där Gud själv uppenbarar sig för oss i våra hjärtan! Där vi förvandlas till att bli hans avbilder, från härlighet till härlighet. Där vi likt Mose går in i uppenbarelsetältet och kommer ut strålande, förvandlade..

"I kraft av Jesu blod kan vi nu frimodigt gå in i det allra heligaste." Hebr 10:19

Så om detta var Jesu mission och uppdrag - att försona oss med vår himmelske Fader - bör ju också alla sammanhang som är präglade av hans Ande kännetecknas av samma förhållande , det nya förbundets verklighet. Åt vilket håll pekar de "andliga vägledarna?" - Anden pekar ju alltid på Kristus och hans fullbordade verk..Låter vi honom leda oss in i det allra heligaste? Eller slår vi oss ner vid någon annans stol och fötter? Någon apostel eller profet som kanske har fått en "speciell" uppenbarelse som inte finns någon annanstans? Som verkar lite utvald? DÄR kanske uppenbarelsen finns?! Andens liv "Smörjelsen"? Men borde då inte ordets varningssignaler börja blinka lite rött?

"Han svarade: "Se till att ni inte blir vilseledda. Ty många skall komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och: Tiden är nära. Men följ dem inte!" Luk 21:7

"En är medlare mellan Gud och människor, Jesus Kristus" 1 Tim 2:5

Jesus Kristus - bara Han är Guds överstepräst och apostel.

"Det är fullbordat!"

Soli Deo Gloria

Tillbedjan och lovsång

2011-06-17T15:27:00.000-07:00
"Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud" David Ps 40:4

Vi diskuterar gärna teologi, analyserar företeelser och läror - vilket kan vara både viktigt, intressant och uppbyggligt. Eller så är vi likt Marta fullt sysselsatta med allt som "måste göras", vilket inte är att förakta. Att vara uppfylld av Anden kan ju ta sig en mängd olika uttryck. En aspekt (som vi kanske inte alltid tar på allvar) är ju lovsången och tillbedjan. Fokus förflyttas från oss själva och våra behov till Gud och hans härlighet. En nyttig "övning" för den självcentrerade människan - riktigt hälsosamt:) Och förvandlande! "Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden"1 Kor 3:18

I samtalet med den samariska kvinnan visar ju också Jesus att människan är skapad för tillbedjan..
"Men den tid kommer, ja, den är redan här, då sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty sådana tillbedjare vill Fadern ha. Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning." - Jesus, Joh 4:23

Skulle inte vår skapare, han som gett oss livet, han som skapat oss så "övermåttan underbart",ps 139, vara värd vårt lov, vårt pris?

"Lyft upp era ögon mot höjden och se:
Vem har skapat allt detta? Vem för härskaran däruppe fram i räknade skaror?
Genom sin stora makt och sin väldiga kraft
nämner han dem alla vid namn - ingen enda uteblir." Jes 40:26

Eller har vi hamnat i den förblindelse som Paulus beskriver i rom 1:21?"
"Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påstod att de var visa, men de blev dårar. De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur."

David, Israels smorde Konung är väl den som bidragit med flest lovsånger i psaltaren. "Lova HERREN, ni alla hans verk, överallt där hans välde är." Ps 103:22 Där Guds herravälde är etablerat, där upphöjs och tillbes alltså Herren. Maria,(Joh 12:2) även hon en god förebild på hjärtats tillbedjan:

"Då tog Maria en flaska dyrbar äkta nardusolja, och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset fylldes av doften från oljan."

Fariséerna i sammanhanget hade ju lite svårt att smälta att Jesus godtog "synderskans" kärleksförklaring - men Jesu svar på förebråelserna från de självrättfärdiga var att hon hade fått mycket förlåtet. "Det är därför hon visar så stor kärlek". Luk 7:47. Rätt gott som människa att ha en Gud som förlåter och inte fördömer när vi kommer tillkorta i våra svagheter och synder.
"Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå? Men hos dig finns förlåtelse, för att man skall frukta dig."Ps130:3

Pingstdagens utgjutande av den Helige Ande blev ju en uppfyllelse av Jesu ord om att Anden skulle förhärliga honom,Jesus."Vi hör dem tala på vårt eget språk om Guds väldiga gärningar."Apg 2:11. "Av frukten känner man trädet"

Om inte lovprisningen och tillbedjan av den Högste kommer främst i vår trosutövning - kanske vi bör fundera på innebörden av vår bekännelse - och vilken ande vi är uppfyllda av? För det är ju tydligen "frukten" av Anden " att ingen kan säga "Jesus är Herren" annat än i kraft av den helige Ande.1 Kor 12:3. Där Anden får råda upphöjs och tillbes Jesus! Prövostenen för Andens närvaro i våra liv eller i ett sammanhang är alltså huruvida Jesus Kristus blir upphöjd eller inte. Där Anden är kan inte Jesus annat än upphöjas och där Anden inte har utrymme kommer inte heller Jesus att upphöjas.

Det står ju att Han tronar på "Israels lovsånger" Ps 22. Kanske då inte så märkligt om det finns krafter som vill tysta lovsången och tillbedjan av Kristus till förmån för ett annat evangelium där någon annan hamnar i centrum? Något han ju själv varnade sina lärjungar för, falska profeter.

"Men jag är rädd för att liksom ormen med sin list bedrog Eva, så skall också era sinnen fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus." 2 Kor 11:3. Här är det Paulus som har farhågor..

Låt oss vända oss bort från avgudarna! Låt oss uppfyllas av Anden - till att tillbedja och upphöja den den ende värdig lov och pris.

"Hans frälsning är nära dem som fruktar honom, för att härlighet skall bo i vårt land" Ps 85:10

"Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds och konungs tåg inne i helgedomen.
Främst går sångare, harpospelare följer efter
mitt ibland jungfrur som slår på pukor.
Lova Gud i församlingarna, lova Herren, ni från Israels källa.
Där går Benjamin, den yngste, han anför dem.
Där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar." Ps68:25

Soli Deo Gloria

Förkrosselse eller förhärdelse

2011-06-11T14:41:00.000-07:00
Eftersom Gud i sitt ord lovar att ge liv till den som har ett ödmjukt och förkrossat hjärta (Jes 57:15) kan det kanske vara meningsfullt att ta sig en funderare kring ämnet?

Alla vill vi väl erfara Guds liv i våra liv och inte död religiositet? Religion i all ära men Jesus lovade något annat! "Jag har kommit för att de skall ha liv, liv i överflöd" Joh 10:10

"På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger." Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Ty Anden hade ännu inte blivit utgjuten, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad." Joh 7:37

Inte genom prestation och gärning utan genom tron på Jesus utlovas vi Andens liv. Tänk om Guds närvaro i våra liv stod i relation till vår egen förmåga och kapacitet? En slags variant på "the survivor of the fittest"? Där den som kan prestera mest skulle vara den som också skulle bli mest "belönad"..?

Tack och lov är det ju inte så i Guds rike - att det är den med mänskliga mått starke som "vinner". Korset på Golgata vittnar väl för all tid om det.

"Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens ordvrängare? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap? Jo, eftersom världen i sin visdom inte lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap som vi predikar frälsa dem som tror. Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom. Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor." 1 Kor 1:20-25

I Guds rike kan den "svage" säga att han är stark. Men inte i sig själv utan i honom "som förökar den maktlöses styrka" Jes 40:29 Där kan den mindre begåvade jubla i glädje, komma "före" den in i himmelriket som i självrättfärdighet utestänger sig själv. De som ansåg sig kunna klara rättfärdigheten på egen hand fick höra dessa skarpa ord:.."Amen säger jag er: Publikaner och horor skall gå in i Guds rike men inte ni" Matt 21:31

Jesu påstående att "Den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig ditin." blir ju också ett dråpslag för dem som med sina egna religiösa görningar anser sig förtjäna om än inte den främsta platsen så i alla fall den nästfrämsta. Ett barn, säger Jesus - kommer före den som förlitar sig på sin egen gärning..Luk 18:17

Förkrosselsen och insikten om det egna tillkortakommandet inför Gud och hans "krav" tycks alltså vara en förutsättning för Guds närvaro i våra liv. Mose, David, Petrus, Paulus hade väl alla det gemensamt att de kommit till vägs ände ifråga om den egna förmågan att tjäna och behaga Gud.

"Offer som Gud vill ha är en förkrossad ande, ett förkrossat och bedrövat hjärta föraktar du inte, Gud." Ps 51:19

Paulus vittnesbörd får avsluta denna lilla fundering i ämnet förkrosselse:

"Se upp för de onda arbetarna. Se upp för de sönderskurna. Det är vi som är de omskurna, vi som tjänar genom Guds Ande och berömmer oss av Kristus Jesus och inte förlitar oss på yttre ting, fast också jag kunde förlita mig på yttre ting..

..Men allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron. Då känner jag Kristus och kraften från hans uppståndelse och delar hans lidanden genom att bli lik honom i en död med honom, i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda."
Fil 3:1-11

Soli Deo Gloria

2011-06-07T13:04:00.000-07:00

Helgon på piedestal

2011-06-06T11:10:00.000-07:00
"Då övergav alla honom och flydde" Mark 14:50

I vissa sammanhang mer än andra sätts de på piedestal, helgonen. Ibland efter avslutad livsvandring, ibland i form av livs levande berömda predikanter och "apostlar" som lyfts till skyarna av sina efterföljare. Särskilt driftiga helgon bygger sina egna piedestaler och plattformar och verkar trivas riktigt bra i rampljuset! Får nästan bäras av scen. På väggarna rullar klipp med vederbörande och böcker säljs med "helgonets" senaste alster. För att inte nämna tidsskrifter, tv - program..Listan kan göras ganska lång. "Men det kanske handlar om förebilder" säger någon, "kan vara bra att ha någon att se upp till.."?

Men är det så skriftenligt? Att upphöja människor? Förebilderna då? "Ta mig till föredöme" skriver ju t ex Paulus till filipperna, 3:17. Vad menar han med det? Att församlingen skulle göra en liten staty av aposteln och sätta den på en piedestal? Eller var det kanske precis tvärtom? Att de skulle ta Paulus liv och tjänst som ett föredöme ifråga om att peka på Jesus Kristus och inte på sig själv? Han som sade att han "aldrig någonsin ville berömma sig av något annat än vår Herre Jesu Kristi kors"? Gal 6:14 Tydligen tyckte han att det fanns mindre bra "föredömen" som hade en annan agenda och ville kanske få sina lärjungar på bättre tankar?

Ytterligare ett exempel på förebild är ju Johannes döparen: "Jag är inte ens värdig att knyta upp hans sandalremmar" var hans replik till de som funderade på att sätta honom lite högre än alla andra,Luk 3.16 Även om Jesus kallade honom för den "störste bland dem som är född av kvinnor" Luk 7:28 Kanske på grund av Johannes vägran att ta av den ära som endast tillkommer Gud? De Bibliska förebilderna tycks alltså inte ha ställt sig på en piedestal och likt Zarah Leander ha sjungit "Vill ni se en stjtäärna...?" I stället pekade de på den ende värdige - "Se Guds lamm, som tar bort världens synd" Joh 1:29

Och vad sa han nu Mästaren när det gällde att urskilja vem som var sänd av Gud och vem som inte var det? "Den som talar av sig själv söker sin egen ära, men den som söker hans ära som har sänt honom, han talar sanning, och ingen orättfärdighet finns i honom" Joh 7:18

Om man nu fortfarande tycker och anser att människor bör sättas på piedestal ska man nog undvika att läsa Bibeln.. I ljuset av den nakna och uppriktiga bild som där ges av människorna får sådana tankar svårt att överleva. För de visar ju att alla kommer till korta, att "alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem." Rom 3:23

Så kanske dags att demontera piedestalerna och plattformarna där "Gudsmän" och "profeter" höjs till skyarna? Men inte behöver vi bli ledsna för det!

"Och jag grät bittert över att det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen eller se in i den. Men en av de äldste sade till mig: "Gråt inte! Se, lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat, och han kan öppna bokrullen och bryta dess sju sigill." Uppb 5:5 Good news! Det finns en som är värdig - världens frälsare, Jesus Kristus!

Soli Deo Gloria

"Jesus sade till dem: "Ni skall alla komma på fall. Det står skrivet: Jag skall slå herden, och fåren skall skingras. Men när jag har uppstått, skall jag gå före er till Galileen." Då sade Petrus till honom: "Även om alla andra överger dig, skall jag inte göra det." Jesus svarade: "Amen säger jag dig: Just denna natt, innan tuppen har galt två gånger, skall du tre gånger förneka mig." Men Petrus försäkrade ännu ivrigare: "Om jag än måste dö med dig skall jag aldrig förneka dig." Så sade även alla andra." Mark 15:27-31

Ödmukhet eller undergång?

2011-06-02T08:19:00.000-07:00
"Endast en vindfläkt är människorna,
hur säkra de än står" Ps 39:6

Ödmjukhet.. Kanske mer avgörande för människans framtid och överlevnad än vi anar? Enda vägen till räddning i denna sena stund? Att vi som individer och folk ödmjukar oss inför vår Gud och Skapare?

I Kungaboken berättas det om en kung som kom till profeten Elisa för att bli botad från sin spetälska. "Medicinen", ordinationen var att han skulle kliva ner från sin häst, doppa sig i floden sju gånger och därmed få uppleva sitt helande. Den stolte konungen tyckte dock att det var under hans värdighet. Profeten hade inte ens tagit emot honom utan använt ombud, och han gav sig av hemåt igen i vredesmod. Helandet kunde ha uteblivit om han inte blivit övertalad av sin tjänare.

..."Men hans tjänare gick fram och talade till honom och sade: "Min fader, om profeten hade begärt något svårt av dig, skulle du då inte ha gjort det? Hur mycket mer nu då han endast har sagt till dig: Tvätta dig, så blir du ren!" Då for han ner och doppade sig i Jordan sju gånger, så som gudsmannen hade sagt. Och hans kött blev friskt igen som en ung pojkes kött, och han blev ren." 2 Kung 5:13

Räddningen, frälsningen fanns där hela tiden inom räckhåll men blev en verklighet först när kungen ödmjukade sig. Kung Salomo som var den som fick bygga templet åt Herren fick höra Guds löfte till de ödmjuka:

"Och HERREN uppenbarade sig för Salomo om natten och sade till honom: "Jag har hört din bön och utvalt denna plats åt mig till offerplats. Om jag tillsluter himlen så att regn inte faller, om jag bjuder gräshoppor att fördärva landet eller om jag sänder pest bland mitt folk, men mitt folk, som är uppkallat efter mitt namn, ödmjukar sig och ber och söker mitt ansikte och omvänder sig från sina onda vägar, då vill jag höra det från himlen och förlåta deras synd och skaffa läkedom åt deras land. Mina ögon skall nu vara öppna och mina öron lyssna till vad som beds på denna plats."
2 Krön 7:12-15

Bibelns vittnesbörd är att det alltid finns en utväg för den som fruktar Gud. För oss som individer och för oss som mänsklighet - frågan är väl bara om det finns ödmjukhet i våra hjärtan till att ta emot den räddning som erbjuds oss eller om vi i högmod och stolthet väljer att gå vår egen väg, finna vår egen lösning?

"Ni måste bli som barn för att komma in i himmelriket" sade Jesus.
Kan det vara så att himmelrikets port är så låg att endast de ödmjuka kommer in därigenom? "Ty Gud står emot de högmodiga men de ödmjuka ger han nåd"Jak 4:6

Vi lever i en tid som alltmer kännetecknas av kaos och oro på de flesta områden. Bibeln profeterar om den, en tid "då allt som kan skakas skall skaka" Hebr 12 . Skakningen avslöjar vilken grund vi byggt våra liv på - på honom som är Klippan eller på "lösan sand".

"Den som kommer till mig och lyssnar till mina ord och handlar efter dem, vem han är lik, det skall jag visa er. Han liknar en man som byggde ett hus och grävde djupt och lade grunden på klippan. När floden sedan kom, vräkte den sig mot huset, men den kunde inte skaka det, eftersom det var välbyggt. Men den som lyssnar och inte handlar liknar en man som byggde ett hus på marken utan att lägga någon grund. Floden vräkte sig mot huset som genast rasade, och förödelsen blev stor för det huset." - Jesus ,Luk 6:46

I tider då tsunamis, överesvämningar och jordbävningar hör till vardagen kanske det finns anledning att fundera på hur fundamenten i våra liv ser ut? Har vi ödmjukheten att låta det profetiska ordet vägleda oss till Frälsaren eller kommer vi att i högmod avfärda det som "sagor"? Bara Gud vet ..Hans vilja är ju dock uppenbar - "att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen.."1 Tim 2:4

Jesaja profeterar om Herrens dag och om den räddning för den som ödmjukar sig och böjer sig under hans starka hand,Jak 4:6

"Fly in i klippan och göm dig i stoftet
av fruktan för HERREN och hans höga majestät.
Ty människornas stolta ögon skall förödmjukas,
männens högmod skall bli nerböjt,
och HERREN ensam skall vara upphöjd på den dagen.
Ty HERREN Sebaots dag skall komma
mot allt stolt och högmodigt, mot allt som är upphöjt,
och det skall bli förödmjukat,"

Soli Deo Gloria

Enhet i Kristus eller under Påven?

2011-05-25T04:46:00.000-07:00
En liten fundering kring ämnet enhet och Katolska kyrkan. Vad jag kan begripa så är RKK´s syn på enhet att den infinner sig när alla kyrkor och samfund är underordnade Påven. "I Påven äro vi all ett.." Förrän man underordnat sig Påve och vatikan finns ingen gemenskap, ingen kommunion. Men vad har det för Biblisk grund?

Ef 1:22 "Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen, som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla."

"Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade fattat i Kristus, den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att i Kristus sammanfatta allt i himlen och på jorden." Ef 2:9

"Ty han är vår frid, han som gjorde de två till ett och rev ner skiljemuren" Ef 2:15

Är det inte Kristus som är Hörnstenen, Vinträdet - och vi som troende grenar på detta träd? (Joh 15) Är det inte villfarelse att göra en gren på vinträdet till stam och rot?! Så man kanske ska fråga sig vilka det är som bidrar till splittring egentligen? "Den ena grenen sa till den andre: Underordna dig mig för jag är en mycket större gren än du! Och jag växte fram betydligt tidigare än dig. Se så, annars blir det ingen gemenskap?"

Kan det verkligen bli en gemenskap på denna grund? Behöver inte romerska katolska kyrkan komma till insikt om vem hon är - en gren på trädet som alla andra kyrkor och att enheten är i Kristus som är Huvudet?

"Vi skall då inte längre vara barn som kastas hit och dit av vågorna och som förs bort av varje vindkast i läran, när människorna bedriver sitt falska spel och i sin list förleder till villfarelse. Vi skall i stället i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till honom som är huvudet, nämligen Kristus. Från honom får hela kroppen sin tillväxt. Så byggs kroppen upp i kärlek, och den fogas samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, alltefter den kraft som är utmätt åt varje särskild del.
" Ef 4:14-16

Evangelisering bland katoliker är tydligen en känslig fråga för katolska kyrkan vilket då anses som proselytism.(Dagen 25/6) Men avslöjar det inte lite av vad som då prioriteras i RKK? Varför denna betoning på kyrkotillhörighet - gren - när Jesu egen uppmaning är att vi skall förbli i Honom? Hur kan RKK ha problem med att individer görs till Jesu Kristi lärjungar bara för att de evangeliserande inte tillhör nämnda kyrka? Avvisade inte Jesus det argumentet med sina lärjungar vid ett tillfälle?

"Johannes sade: "Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde med oss." Jesus sade till Johannes: "Hindra honom inte. Den som inte är emot er, han är för er." Luk 9:49

Får man inte intrycket många gånger att det är de "nyare" kyrkorna som är upphovet till splittring och att RKK likt den gamla fadern tålmodigt inväntar de upproriska barnens återvändande till "fadershuset"? Kanske det finns större skäl för självrannsakning hos RKK än vad man hittills velat påskina för att Jesu bön om enhet verkligen skall bli uppfylld? Att det först är när Kristi Kyrka underordnar sig Huvudet, Kristus, som den verkliga enheten kan infinna sig?

"Ni skall inte kalla någon på jorden er fader, ty en är er Fader, han som är i himlen" Matt23:9

"Alla är ni ett i Kristus Jesus." Gal3:28

"Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra." Joh 15:5

"Låt det ni har hört från början förbli i er. Om det som ni har hört från början förblir i er, kommer ni också att förbli i Sonen och i Fadern. Och detta är vad han själv lovade oss, det eviga livet. Detta har jag skrivit till er med tanke på dem som försöker leda er vilse." 1 Joh 2:26

"Den som har Sonen har livet. Den som inte har Guds Son har inte livet."
1Joh 5:12

Soli Deo Gloria

2011-05-23T12:53:00.001-07:00

Evangeliet enligt mammon

2011-05-23T11:23:00.000-07:00
Kärleken till pengar tycks ha följt människan genom historien. Vem har inte drömt om att hitta den där skattkistan eller hoppats på att legenden om rikedomen vid regnbågens fot skulle vara en verklighet? Eller drömt om den stora vinsten på Lotto? Att mötas av beundrande blickar när man kliver ur bilen i strålkastarskenet utanför casinot - och kanske känna sig som en "gud"? Denna frestelse till världslig rikedom och prakt fick ju även vår Herre möta.

"Då förde djävulen honom högt upp och visade honom för ett ögonblick alla riken i världen och sade: "Dessa rikens hela makt och härlighet vill jag ge dig, ty åt mig har den överlämnats och jag ger den åt vem jag vill" Luk 4:5

Jesus avstod som vi vet "erbjudandet" och valde istället att anta en tjänares gestalt. Den som söker denna världens rikedom och prakt kanske skulle fundera på vilken planhalva han befinner sig på? Vilken ande han låter sig drivas och inspireras av? "Ty åt mig har den överlämnats" yttrades ju inte av Jesus. Aposteln Johannes kastar ytterligare ljus i frågan om lärjungaskap och förhållandet till rikedomens frestelse:

"Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom. Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen."
1Joh 2:15-17

Om rikedomens frestelse inte kommer från Fadern utan från världen och den som har världen i sitt våld - finns väl alla skäl för oss som troende att i Jesu efterföljd inte gå den vägen? Men det är klart - hur var det nu med Abraham? Blev inte han väldigt rik? Trons Fader och allt..."Kanske jag med" tänkte Gollum vars ögon smalnade till vid tanken på stundande makt och rikedom..(Om Gollum kanske hade lyssnat till det evangelium som lovar guld och gröna skogar.)

Nej den vägen är nog tyvärr stängd för den som vill följa Bibeln.

Aposteln Paulus:

"Om någon ger en falsk undervisning och inte håller sig till vår Herre Jesu Kristi sunda ord och till den lära som hör till gudsfruktan, så är han högmodig och begriper ingenting. Han har bara en sjuklig lust att diskutera och strida om ord. Sådant väcker avund, kiv, smädelser och misstankar och leder till ständiga tvister mellan människor som är fördärvade i sitt sinne och har vänt sig bort från sanningen, och som menar att gudsfruktan är en god affär. Ja, gudsfruktan i förening med ett förnöjt sinne är verkligen en stor vinning. Vi har ju inte fört något med oss in i världen, inte heller kan vi ta med oss något härifrån. Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det. Men de som vill bli rika, de råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i fördärv och undergång. Ty kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande. Men du gudsman, håll dig borta från sådant! Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet. 1Tim 6:3-11

Falsk och osund undervisning. "Fördärvat sinne"..

Inga superlativ direkt från Paulus för en förkunnelse som lovar rikedom till sina efterföljare. Så hur har det "evangeliet" kunnat smyga sig in i församlingen i dessa dagar? Samme gamle frestare? Förmodligen..

Undrar vilken Jesu reaktion hade varit om han kommit till sitt tempel- kyrkan - idag? Hade han sagt sitt amen till detta för öronen så kittlande budskap om rikedom och världslig framgång ? Eller hade han kanske än en gång greppat piskan? Tror på det senare för egen del..

Judarnas påsk närmade sig, och Jesus gick upp till Jerusalem. I templet fann han dem som sålde oxar, får och duvor, och sådana som satt där och växlade pengar. Då gjorde han en piska av rep och drev ut allesammans ur templet med deras får och oxar. Han slog ut penningväxlarnas mynt och välte omkull deras bord, och till dem som sålde duvor sade han: "Ta bort det här! Gör inte min Faders hus till en saluhall!" Hans lärjungar kom då ihåg att det stod skrivet: Iver för ditt hus skall förtära mig. Joh 2:13-17

Till sist - Herrens hälsning genom Hesekiel till fursten över Tyrus:

"I Eden, Guds lustgård, var du, höljd i alla slags ädelstenar: karneol, topas och kalcedon, krysolit, onyx och jaspis, safir, karbunkel och smaragd. Med guld var dina tamburiner och flöjter utsmyckade, framställda den dag du skapades. Du var en smord, beskyddande kerub, och jag hade satt dig på Guds heliga berg. Där gick du omkring bland gnistrande stenar.
Du var fullkomlig på alla dina vägar från den dag då du skapades, till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig.

...Eftersom ditt hjärta var högmodigt på grund av din skönhet, och du fördärvade din visdom på grund av din prakt, kastade jag ner dig till jorden och utlämnade dig åt kungar till att beskådas." Hes 28.13-15

Ty riket är ditt, och makten och härligheten, i evigheters evighet, amen.

2011-05-23T06:39:00.000-07:00

Entreprenören och Guds rike

2011-05-18T08:18:00.000-07:00
Var Jesus en entrepenör?

"En entreprenör är ett begrepp för en företagsam person, ofta i betydelsen företagsgrundare. I vidare bemärkelse används termen om en person som är drivande och arbetar hårt för att nå framgång."(Wikipedia).

Entreprenörer är väl både nyttiga och nödvändiga för samhällets utveckling -men vilken plats har de i Guds rike?
Var måhända Kain den förste entrprenören som försökte behaga Gud genom de egna gärningarna - om man nu får vara lite provokativ ? Vars "offer" blev till en evig bild på att vi aldrig blir rättfärdiga genom gärningar, endast genom tron ?

"Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det."Ef 2:8

"Varken med styrka eller makt utan med min ande,säger Herren Sebaot."Sak 4:6

Tror för egen del att det finns plats för entreprenörskapets värdefulla gåva i Guds rike, men man kanske kan fundera kring vilken roll den skall ha? Ledande eller "betjänande?" När Jesus "saligförklarar" Petrus inför dennes bekännelse av honom som Messias och Guds Son, var det ju inte på grund av dennes entreprenöranda - "Låt oss bygga tre hyddor" - utan Jesu "jubel" hade ju andra orsaker. "Salig är du Simon bar Jona, ty ingen av kött och blod har uppenbarat detta för dig, utan min fader som är i himmelen".Matt 16:17 Utifrån Petri uppenbarelse - given av Fadern om vem Jesus var blev han kvalificerad till att vara med och bygga Jesu kyrka.

En relation till Fadern i Ande och sanning verkar altså vara en förutsättning för att vara en himmelrikets byggare. För entreprenörer såväl som för andra.
"Vem utom anden i människan vet vad som finns i människan? Ingen utom Guds ande vet heller vad som finns i Gud.Och vi har inte fått världens ande utan Anden som kommer från Gud, för att vi skall veta vilka gåvor Gud har gett oss." 1 Kor 2:11

Entreprenörskap i all ära men det tycks ändå inte vara den främsta kvalifikationen för dem som Gud kallar, som sagt. Jesu tolv lärjungar kanske är exempel på det? Hade inte några goda entreprenörer fixat fram lite extra bröd vid tillfället då folkmassorna var hungriga? Tvärtom tycks de stå lite handfallna.. Men det kanske var det som var meningen? Att de i den egna begränsningen, svagheten, skulle lära sig en annan väg?

Var det så att Jesus kanske sökte tro hos sina lärjungar, och inte entreprenöranda? Känns som han talar lite mer om tro än något tannat.."Sannerligen, om ni har tro så stor som ett senapskorn kan ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting blir omöjligt för er." Matt 17.20 Så där entreprenören förlitar sig på de egna resurserna är lärjungens väg en annan - trons. En tro vars effekt vida övergår den mänskliga förmågan och kapaciteten och istället förenar sig med Guds - för vilken allting är möjligt! Som förlöser Guds Andes kraft in i situationer som mänskligt sätt är hopplösa, omöjliga.

"Ty den som vill nalkas Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom."Hebr 11:6

"Men Människosonen, skall han finna någon tro här på jorden när han kommer?"
Luk 18:8

Illusioner och bländverk

2011-05-13T10:10:00.000-07:00
Fängslande talare har man ju hört talas om. För att inte säga "trollbindande" sådana. Intressant uttryck.. "Vilka dårar ni är, ni galater! Vem har förhäxat er?" skriver Paulus indignerat till galaterna där tydligen någon återigen "lyckats" med att vända bort fokuset från trons upphovsman och fullkomnare till förmån för någon, något annat. "Ni har ju ändå fått Jesus Kristus framställd för era ögon som korsfäst." Gal 3:1.

Diverse herrar med trollbindande förmågor och vilseledande manövrar har väl funnits genom historien, vissa mindre trevliga än andra kanske. "Se upp så att ingen bedrar er" Matt 24:4 - Jesu varning till sina lärjungar inför hans återkomst.Läste på en blogg att trolldom i allt syftar till att "böja verkligheten efter sin egen vilja". Ett lärjungaskap utan kors kanske hamnar i det tillståndet av "trolldom"? "Den som inte bär sitt kors och följer efter mig kan inte vara min lärjunge".

Där den egna vinsten och välsignelsen blir orsak till att följa Jesus finns väl ingen större skillnad på vad Simon trollkarlen sysslade med - eller Bileam? - som "älskade vad han kunde lura till sig" 2 Petr 2:15. Eller kung Saul, vars olydnad och upproriskhet så småningom förde honom till häxans hus, desperat efter vägledning. "Nej,lydnad är bättre än offer, hörsamhet bättre än baggars fett." Profeten Samuel ryckte manteln av Saul och hans Konungatjänst fick en ände.

"Älskar Herren offergåvor
lika mycket som lydnad?
Nej, lydnad är bättre än offer,
hörsamhet bättre än baggars fett.
Trots är synd liksom svartkonst är synd,
övermod synd liksom avgudadyrkan.
Du har förkastat Herrens ord,
och han har förkastat dig:
du skall ej längre vara konung.".
1 Sam 15:23

Ett annat exempel på en trollbindande herre finner vi ju i apg 8:

"Men där fanns en man vid namn Simon som bedrev trolldom och som hade fått folket i Samarien att häpna. Han gav sig ut för att vara något stort och fick alla med sig, hög som låg, och de sade: "Han är Guds kraft, den som kallas Den stora kraften." De slöt upp kring honom därför att han länge hade hänfört dem med sina trollkonster."

Trollbindande talare gör sig själva ett namn. Får med sig skarorna med hänförande konster. Men i mötet med evangeliets kraft avslöjas sensationsmakandet.. "På frukten känner man trädet" sade Jesus.

Vem blir förhärligad, vem hamnar i centrum? Vems intressen blir tillgodosedda? "Han skall förhärliga mig" sade Jesus om Anden.
"Den som talar av sig själv söker sin egen ära. Men den som söker hans ära som har sänt honom, han talar sanning, och det finns ingen orättfärdighet hos honom." Joh 7:18

Man kanske kan säga att Simon uppehöll illusionen av att ära Gud? I praktiken var det dock han själv och de egna intressen som var i centrum..Så det kanske inte räcker med att omge sig med religiös vokabulär och allehanda "offer" om motivet är den egna upphöjelsen och äran ? Det kanske inte räcker med ett kors på kyrkväggen som garant för att Guds vilja sker och att Jesus är den som blir upphöjd? Där illusionen är rådande går äran ändå oavkortat till människor om än så med dånande lovsånger i bakgrunden. Eller pampiga orgeltoner..

"Inte alla som säger ’Herre, herre’ till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja." Matt 7:21

Men ära vare Gud, till och med för trollkarlar finns det nåd! Simon kom till tro och vek inte från filippos sida. Tyvärr verkar det ju ändå som han fortfarande hade egenintressena kvar då han erbjöd apostlarna pengar för att få den "makt" som de hade..

"Ett illfundigt och bedrägligt ting är hjärtat" var det väl Jeremia som sade.

Liksom hjärtat är en av de viktigaste kroppsdelarna i kroppen för vårt fysiska välbefinnande kanske hjärtats motiv och avsikter är av större vikt för bedömningen av vårt andliga tillstånd än vad vi vill tillstå?

"Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar. Ingenting kan döljas för honom, allt skapat ligger naket och blottat för hans öga. Och inför honom är det vi skall avlägga räkenskap." Hebr 4:12

Soli Deo Gloria!

Längtan efter gudomlighet

2011-05-05T14:38:00.000-07:00
"Bli stilla och besinna att jag är Gud" säger Herren i Ps 46.

Att människan agerar som om hon vore Gud är väl ingen större nyhet. Längtan efter gudomlighet verkar ha följt människan genom historien. Hur många kejsare och härskare har inte genom historien utropat sig till Gud?

Man kan ju stilla undra var denna längtan och ambition kommer ifrån, att vilja "sätta sig i templet och utge sig för att vara Gud" för att låna Paulus ord - 2 Thess 2.

Finns inspirationen till denna ambition möjligtvis hos de härskare och makter som en gång blev utkastade ur himlen och nedstörtade till jorden ? Blev människan genom syndafallet till sin natur och sitt kött besmittad av samma högmod som finns i Lucifers hjärta? "Ni har djävulen till fader, och ni vill göra vad er fader önskar" påstod Jesus frankt till de religiösa ledare som i sin förvillelse smidde mordplaner mot den som Gud hade sänt till att frälsa världen, Joh 8:44. Att den allsmäktige skulle kunna ta en människas gestalt var alltför svårsmält.

I Jesus Kristus får vi se vem Gud är, och där finns inget högmod, inget begär efter makt och ära, endast lydnad inför Fadern. "Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära." Fil 2:9

Människans Gudagivana bestämmelse att bli en avbild av sin skapare tycks alltså förutsätta en befrielse från allt vad högmod och maktfullkomlighet heter. I Jesus Kristus,Guds avbild ser vi vem Gud är! "Säg till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl." Matt 21:5

Är det inte så att Herren Gud sitter på sin tron helt enkelt av den enkla anledningen att han är Gud? Att han får lov, pris och ära för att han är värd det? Men hans väsen verkar vara det rakt motsatta mot de som alltsom oftast hungrar efter hans position - och vilka därmed blir fjärran ifrån hans härlighet och makt.

En Gud som står emot de högmodiga men som ger de ödmjuka nåd! En Gud som mäter storhet i tjänarsinne och inte i maktposition.

Så vilken väg väljer vi? Vilka exempel väljer vi att följa? Varthän bär vår strävan? "Uppåt"? Till att vilja bli "såsom Gud"? För att få ta emot den ära och tillbedjan som endast tillkommer Honom? Eller följer vi Herren Jesus Kristus på "det heliga korsets väg" - ödmjukhetens och tjänandets?

"Och alla vi som utan slöja för ansiktet skådar Herrens härlighet förvandlas till en och samma avbild; vi förhärligas av denna härlighet som kommer från Herren, Anden" 2 Kor 3:18 Sann andlighet gör väl ändå att Kristus tar form och gestalt i våra liv? Till en Kristuslikhet där begäret efter egen ära och upphöjelse har korsfästs till förmån för att tillbedja endast den Högste?

"Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne."

Soli Deo Gloria

Namnet framför andra namn

2011-05-01T11:59:00.000-07:00
"Och till hans namn
skall folken sätta sitt hopp." Matt 12:21

Till vilket eller vilka namn sätter vi vår förväntan till - för väckelse , för Guds rikes utbredande? Bibelns klara vittnesbörd är ju att det bara finns ett namn givet "under himlen" till vår frälsning, namnet Jesus. Apg 4:12

Nu är det ju tyvärr så att vi har en själafiende, en motståndare som inte annat vill än att tysta vittnesbördet om denna sanning. En strategi har väl varit att helt enkelt förbjuda förkunnelsen om Jesus Kristus och en annan och mer lömsk strategi kanske har varit att få Guds folk att sätta sin förtröstan till någon "profet" el "apostel" och därmed ta udden av kraften i Namnet ? Paulus tycks ju haft de farhågorna gällande församlingen i Korint..

"Jag har trolovat er med en enda man, för att föra fram en ren jungfru inför Kristus. Men jag är rädd för att liksom ormen med sin list bedrog Eva, så skall också era sinnen fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus." 2 Kor 11:3

Vad innebär det då att vändas bort från den uppriktiga och rena tron mot Kristus? Kanske som det gärna tycks bli i sektliknande sammanhang - att det inte räcker med tron på Jesus för att bli frälst och erfara himmelens välsignelse utan att du också ska vara med i det "rätta" sammanhanget (sektens) och lyssna till "rätt" apostel för att vara på den rätta/vinnande sidan.?

Tyngdpunkten och tron på Jesus som klippan och hörnstenen har då lömskt förskjutits till förmån för ett sammanhang, eller en "tjänst". För att få del av Guds senaste uppenbarelse eller sanning gäller det då att vallfärda. Att "lämna" det utvalda sammnhanget,inte längre vara lojal gentemot den nya "uppenbarelseplatsen" blir då liktydigt med att lämna Gud. Och därmed har väl fienden lyckats att avväpna och finta församlingen rejält?

För skriften säger ju att "ni kan alla profetera.."? 1 Kor 14:1
"Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta."1 Kor 12:7
Det nya förbundets verklighet och innebörd är väl att alla som tror får nåden att lära känna Gud och inte endast några få utvalda? "Alla skall de känna mig, från den minste till den störste..."Jer 31:35

Tack och lov för evangelium, det nya förbundet! Där Jesus har försonat var och en som tror med levande Gud, till att bli ett Guds barn. Där förlåten är rämnad och relationen till vår Fader i himmelen är upprättad! Där Anden manifesterad i Kristi kropp är vår lärare och i vars undervisning vi får ljus och vägledning!"Men ni känner den, eftersom den är kvar hos er och kommer att vara i er." Joh 14:17 "Jag skriver här till er om dem som vill bedra er. Men i er förblir den smörjelse som ni har fått av honom, och ni behöver ingen lärare. Ty hans smörjelse undervisar er om allt - den talar sanning och inte lögn. Gör som den har lärt er: förbli i honom." 1 Joh 2:26

"Men låt ingen kalla er rabbi, ty en är er Mästare, och ni är alla bröder. Ni skall inte heller kalla någon på jorden er fader, ty en är er Fader, han som är i himlen. Ni skall inte låta någon kalla er lärare, ty en är er lärare, Kristus. Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare. Var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd." Matt 23:8-11

Fader vår som är i himmelen, helgat varde Ditt namn..

Förödelsens styggelse?

2011-04-26T11:37:00.000-07:00
"När ni då ser 'förödelsens styggelse', som profeten Daniel talar om, stå på helig plats - den som läser detta bör noga lägga märke till det -.."
Matt 24:15

Vad är det för en styggelse som "leder till förödelse?" Vem ligger bakom detta skeende? Finns det någon princip bakom - mer än någon faktisk historisk händelse? "Vi strider , inte mot varelser av kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna" skriver Paulus till efesierna, kap 6:10

"Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under " 2 thess 2:9 "Hans avsikter känner vi ju till " förklarar Paulus vidare i 2 Kor 2:11 och syftar på Satan ..Man kanske inte ska ägna sig för mycket åt vad fienden gör kanske någon tycker - men å andra sidan uppmanar inte Ordet oss att "avslöja mörkrets gärningar.."? Ef 5:11

Jesus uppmanar ju även sina lärjungar att noga studera Daniels bok, "lägga märke till" - så att ägna viss tid åt att begrunda vad Bibeln säger om den sista tidens skeende, "tyda tidens tecken" kanske inte är helt fel?
"För att om möjligt även bedra de utvalda.." står det ju om det som kommer att vara ett försök till bedrägeri från mörkrets makter i den sista tiden.Det verkar alltså som om vi som troende har skäl att vara vaksamma och inte bara luta oss tillbaka sägandes att "allt är väl"..?

På grund av Lucifers högmod och vilja att bli såsom Gud - blev det alltså strid. I himlen, tänka sig. Disharmoni i den Högstes sfär?

"En strid uppstod i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, men han var inte stark nog, och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen. Och den store draken, den gamle ormen, som kallas Djävul och Satan, han som bedrar hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom." Uppb 12:7-10 .

Kanske man kan av detta dra slutsatsen att enhet inte är Guds övergripande mål och avsikt i alla lägen?! "Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker?" 2 Kor 6:14. Idag tycks det som ordet enhet har blivit ett heligt mantra som lyfts fram i alla lägen men var står det i Bibeln att Gud under alla omständigheter skulle vara för enhet? Är det inte Helig han är först och främst? En Gud som inte kan ha gemenskap med orättfärdighet, mörker? Religionssynkretism må vara en mänsklig lösning för vissa men men det kan knappast vara Guds väg. Någon vapenvila gentemot de makter som Jesus besegrade på korset genom sin återlösning finns väl inte att se i skriften? Även om de (makterna) givetvis skulle önska så..

Men med Amalek slöts ingen fred.

Han (Mose) sade: "En hand har lyfts mot HERRENS tron. HERREN skall strida mot Amalek från släkte till släkte." 2 Mos 17:16

"Därefter kommer slutet, då han överlämnar riket åt Gud, Fadern, sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft. Ty han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter " 1 Kor 15:24

Så någon försoning, enhet mellan mörker och ljus, sanning och lögn finns inte att skåda ty "Helig , Helig, helig" är Herren Sebaot.
Att göra svart till vitt och vitt till svart kanske är den princip vilken ligger bakom förödelsens styggelse? Tillika Antikrists ,"som sätter sig i Guds tempel och utger sig vara Gud.."?

"Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda." Matt 24:24

"Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma."1 Mos 3.15

"You now sometimes, Satan comes as a man of peace" - B Dylan

Soli Deo Gloria

Avguderiet och laglöshetens hemlighet

2011-04-17T13:46:00.000-07:00
"Du skall inga andra gudar hava jämte mig"..2 Mos20:3
Människans behov av att dyrka och tillbe någon tycks ju vara henne medfödd. Guds tanke och avsikt var ju enligt Bibeln att människan skulle tillbe och ära Honom, den ende värdig lov och pris. Ormen med sin list bedrog dock Adam och Eva och konsekvensen blev skillsmäsa från Gud..

Behovet av att dyrka någon fanns dock kvar och och förmodligen kom avguderiet då in som ersättning, "i stället för". Vilket tydligen också kan läsas som "Anti" . Antikrist blir då alltså avguden i dess "prydnad"? Sätter sig i Guds tempel och "utger sig för att vara Gud" " 2a Thess 2:4. Laglöshetens hemlighet, ett tidstecken som ska föregå Jesu återkomst. Skönjbart idag måhända?

I tider av "Idolskap" och kändiskult kanske vi borde fråga oss om var fallgroparna finns för vår del som Kristi kropp? Vilka "idoler" har vi? Tänker vi kanke att vi är beroende av någon särskild "Pastor" el "Apostel" för att Guds verk ska kunna uppehållas? Trots att Guds Ord säger att "Varken den som planterar eller den som vattnar betyder därför något, utan endast den som ger växten, och det är Gud." 1Kor3:7

"Vem vill ni då likna mig vid, så att jag skulle vara som han? säger den Helige?" Jes 40:25

Är inte frukten av sann andlig tjänst att Jesu lärjungar växer upp till honom som är Huvudet, Kristus och INTE knyts till och blir beroende av pastorer, apostlar, "påvar"? Ef 4:14-15

Är så fallet så har vi nog fallit offer för den villfarelse som Paulus varnar för;"när människorna bedriver sitt falska spel och i sin list förleder till villfarelse." En villfarelse som med all sannolikhet har ormen som regissör och som inte kan annat än sluta i besvikelse eftersom den är förbannad som "tar kött till arm åt sig". Välsignad är dock den som har HERREN till sin förtröstan. Jer 17:5

"Endast i dig har min själ sin ro" säger David i Ps 62 . Är vårt vittnesbörd detsamma? Eller är det så illa att vi tillåter människor att ta den plats i våra hjärtan som är reserverad endast för vår Herre och Gud? Då får vi själva vara redo att svara inför honom "som skall döma levande och döda"..1 Petr 4:5

Man skall säga: "Bana väg, bana och bered väg! Tag bort stötestenarna från mitt folks väg!"Jes 57:14

Soli Deo Gloria

Herdens röst eller..?

2011-04-12T14:18:00.000-07:00
Nog finns det många "herderöster" i vårt avlånga land. Röster som pekar ut riktningen än åt det ena hållet än åt det andra. Röster som uttalar sig i lärofrågor, debatter. Men är det verkligen alltid den gode Herdens röst vi hör från det kyrkliga etablissemangets "påvestolar" och diverse lärosäten? "Den som vållar förvirring får ta sin dom , vem han än är " skriver Paulus till Galaterna,5:10.Vilken klarhet och Gudomlig vägledning kom inte genom hans tjänst!

I ett annat brev profeterar han att det skall komma tider, då man inte längre ska lyssna till den sunda läran utan "efter sina begär samla åt sig lärare" som har ett budskap som kittlar öronen..2 Tim 4:3 Karismatiska underhållare finns det ju en del av i vår tid...
Är orsaken till den andliga förvirringen i vår tid måhända att främmande herdar tagit sig in i "fållan"? Att vi i den förvirringen hamnat på vägar som leder in på allehanda religiösa irrvägar men inte leder till honom som är Livet? Det tycks alltså som vi är i behov av omvändelse! "Men närhelst någon omvänder sig till Herren tas slöjan bort."2 Kor 3:16 Där den gode Herden får leda skingras förvirringen och klarheten infinner sig. "HERRENS befallningar är rätta, de ger glädje åt hjärtat. Hans bud är klart, det upplyser ögonen."Ps 19:9

Är det inte dags att vända sig bort från de främmande herdarnas röster vilka "satt sig på Mose stol" och gjort sig till Kristi företrädare - och istället återvända till den gode Herden ?Som ger sitt liv för fåren? Som inte likt de falska herdarna utnyttjar utan betjänar sina får? Som inte utifrån självuppbyggda plattformar och estrader ser ner på sin skara utan i Jesu anda böjer sig ner och tvättar sina lärjungars fötter? Eller är skärpan så svag, hörseln så dålig, synen så fördunklad att vi inte längre förmår att urskilja den gode Herdens röst? Må han då förbarma sig över oss.

"När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst.
Men en främling följer de inte, utan flyr bort från honom, därför att de inte känner igen främlingars röst." Joh 10:4

Soli Deo Gloria

Ondskans falska väsen

2011-04-07T12:44:00.000-07:00
Det står ju att "ormen var listigare än alla andra djur som Herren Gud hade gjort" 1 Mos3:1. Gud utsatte alltså människan för ondskan - vars natur är lögnens, falskhetens och bedrägeriets.. Tyvärr gick ju Adam och Eva "bet" på prövningen, på urskiljningen och föll för frestelsen "att bli såsom Gud". Djävulens strategi återkommer när han frestar Jesus med världslig makt och härlighet- "Allt detta kan du få om du tillber mig.."Luk 4.

Lucifers ärelystnad och högmod gjorde att han "föll till jorden som en blixt" under Guds dom ,Luk 10:18. Frågan är om Guds folk är vakna nog för att genomskåda lögnaren, "hela jordens bedragare" Uppb 12:9, när han stiger in bland Guds folk som en "ljusets ängel" och flitigt citerar skriften, om än i förvrängd form? "Medan de sov ..kom en fiende och sådde ogräs i åkern" Matt 13:25

Är vad vi ser växa upp idag i "Guds åker" uteslutande Guds sådd eller kan vi ana att frestaren varit framme i vårt land? Med frestelser och löften om värdslig framgång och lycka? Med frestelsen att bli "såsom Gud"? Där talet om korset; självförnekelsen - lärjungaskapets förutsättning - blir till vacker dekoration snarare än vad det står för - det själviska egots korsfästelse och den upproriska människans död? Kanske dags att gnugga sömnen ur ögonen och "skilja ljuset från mörkret", skilja på vad som är den äkta varan och vad som bara är en blek kopia, förfalskning, "Djävulens bländverk"?

Att få folk att tro på en illusion är ju trollkarlens metodik. Att bluffa, ge sken av en verklighet som inte finns, vilseleda.. I Malaki 3:5 säger Herren följande:" Jag skall komma till er och hålla dom. Jag skall snabbt träda upp som vittne mot trollkarlar och äktenskapsbrytare, mot dem som svär falskt, mot dem som undanhåller arbetaren hans lön och förtrycker änkan och den faderlöse, mot dem som vränger rätten för främlingen och inte fruktar mig, säger HERREN Sebaot."

Så det kanske är lika bra att förbereda sig inför Hans återkomst - vilken tycks stå för dörren. Den dag då ondskans falska väsen en gång för alla kommer att läggas under fötterna på honom som sade "Jag är Vägen, Sanningen och Livet."Den dag då ondskan för alltid kommer att vara utdriven från denna planet och Hans rike upprättats som är Konungars Konung och Herrars Herre! Ja, HERRENS dag är mörker och inte ljus, tjockt mörker utan en strimma av ljus" Amos 5:20 "Må vi alla vara redo.." sjöngs det visst förr..

Maktmänniskan och egot

2011-03-31T04:10:00.000-07:00
Funderat lite på det här med självcentrering och dess frukt, egoismen. När Adam och Eva gjorde det olycksaliga beslutet att vara sin egen gud - gjorde egot till gud - föddes kanske också egoismen? Från att ha levt sina liv med Gud i centrum och som sin försörjare var de nu utlämnade åt sig själva, till sin egen framgång och lycka. Och vad ligger då på lur om inte egoismen? Att i första hand tänka på sig själv? Frestelsen till makt och rikedom kommer snart som ett brev på posten. Karriärstegen reses mot skyn, babelstornet skissas på ritborden. Att trampa ner andra för att komma fram själv. Den starkes "rätt". Maktmänniskan är född.

"Så skall det inte var hos er" säger Jesus i en diskussion med lärjungarna om vilket sinnelag som ska känneteckna Gudsrikets tjänare. Luk 22:26 .Men hur är det egentligen "hos oss" idag? Är de "föredömen" och röster som mer eller mindre självutnämnda utropar sig till kristenhetens ledare och anförare Kristusbrev vilka med sina liv och karaktärer utstrålar Kristi väsen? Eller anas maktfullkomlighetens arrogans och högmod bakom fasaderna? "De uppträder som Kristi apostlar, men det är inget att förvåna sig över" skriver Paulus i frågan kring de falska apostlar som då likväl som nu gärna iklädde sig kungamanteln och härskarspiran snarare än Jesu Kristi sinnelag. 2 Kor 10:13 ,Fil 2:3-5

Är det inte så att Adam efter syndafallet likväl som maktmänniskan har sig själv och sina egna intressen som drivkraft och centrum? Men ära vare Gud för evangelium! "Den som är i Kristus Jesus är en ny skapelse, det gamla är förbi , något nytt har kommit".2 Kor 5:17Den pånyttfödda människan har fått ett nytt centrum och kretsar inte längre kring sig själv utan kring den Herre som har friköpt henne. Hon söker inte längre sitt "rike" utan Hans. Paulus vittnar om att Gud beslöt att "uppenbara sin Son i mig".Gal 1:15 Andens frukt kan inte kopieras och borde väl därför vara det adelsmärke genom vilket vi kan urskilja vilka som är Herrens sanna tjänare och vilka som endast uppträder som det?

Elis ögon var skumma på gamla dagar, 1 Sam 3:2. Uppenbarelsen, ljuset fanns inte längre där. Den prästerliga uppgiften att skilja mellan rent och orent ,mellan "andarna" , låg i träda. Laglösheten var därigenom tilltagande och domen överhängande.

"Vem är så blind som min tjänare?" Jes 42:19

Tänk om det är så att det vi anser vara Herrens verk och gärningar inte alltid är det och att det vi välsignar snarare är förklädnad än "det äkta barnet"? Att vi alltsomoftast utväljer efter det som är för ögonen istället för att göra som Gud ,som "ser till hjärtat?"

"Ni säger att ni ser " sade Jesus till dåtidens religiösa makthavare - "därför står er synd kvar" Joh 9:41

Undrar vad han skulle säga till sin kyrka idag vår Herre?

Vem ska bygga Herrens hus?

2011-03-25T08:25:00.000-07:00
Den mänskliga förmätenheten verkar kunna ta sig en mängd olika uttryck..Hon tror sig kunna bli rättfärdig på egen hand, exempelvis genom gärningar.
Hon förtröstar på sitt kött för sin frälsning såväl som för sin
gudsdyrkan.

Detta oberoende av Skaparen - följden av ormens frestelse till Eva att "bli såsom Gud" har sedan dess utestängt oss från Gudsgemenskapen. Bibelorden är ju dock otaliga på den mänskliga naturens tillkortakommande och att frälsningen ligger i att erkänna denna sanning - den ödmjukhet och förkrosselse som banar väg för Guds närvaro i våra liv. "Den som vill tillbe Gud måste tillbe Gud i Ande och sanning"Joh 4:23

Profeten Jeremia förmedlar samma verklighet: "Så säger HERREN: Förbannad är den man som förtröstar på människor och söker sin styrka i det som är kött och vars hjärta vänder sig bort från HERREN...v7 Men välsignad är den man som förtröstar på HERREN, den som har HERREN till sin förtröstan."17:5

Kung David hade en längtan att få bygga ett hus åt Herren. Petrus tyckte att det var en bra íde att bygga tre hyddor på förklaringsberget. När skall vi inse att "om inte Herren bygger huset" är arbetarnas möda förgäves?
När skall vi omvända oss från förmätenheten som ligger i att tro att vi kan bygga Herrens hus med "mänsklig hand"? Var det inte så att ljudet av hammare och mejsel inte fick höras vid bygget av templet? Som en liten "påminnelse" om att det är Herren som är Gud, byggmästaren som har byggt allt? "Inte genom någon människas kraft eller styrka skall det ske , utan genom min Ande säger Herren"Sak 4:5

Det mänskliga religiösa bygget kommer aldrig att hysa Guds närvaro utan blir en del av skökan, ett substitut lierat med vilddjuret - och dess tal är 666..

Så må Herrens hus bli byggt. Genom Hans Andes kraft, till hans förhärligande, uppfyllt av hans härlighet och närvaro!

"Så säger HERREN: Himlen är min tron
och jorden min fotapall. Vad för ett hus kan ni bygga åt mig,
vad för en plats där jag kan vila?
Min hand har ju gjort allt detta, så att det blev till, säger HERREN.
Jag skådar ner till den som är betryckt
och har en förkrossad ande, och till den som fruktar mitt ord" Jes 66:1-2

Frihet

2011-03-22T08:43:00.000-07:00
Vad innebär det att Guds rike är frihetens rike? Att "den som Sonen gör fri blir verkligen fri"? Joh 8:36 Visst handlar det om frihet från tvånget att synda, men också frihet från träldom i alla dess former! "Jag är Herren din Gud som har fört dig ut ur Egyptens land , ut ur träldomshuset" 2 Mos 20:2.

Paulus förklarar i Galaterbrevet att sanningen om Guds barns frihet är själva evangeliets kärna och väsen. Uppmanar de troende att inte låta någon lägga på dem slavoket igen.. "Där Guds Ande är, där är frihet" säger han i 2 Kor 3:17. Jesu egen "programförklaring" vittnar väl också om det faktum att där Gud råder får de "bundna frihet" och de bundna får erfara befrielse. Jes 61:1

Så där Guds Ande får råda frigörs människor. Att underordna sig Gud är alltså vägen till sann frihet. Bara Hans Ande har den kraft som vi behöver för att övervinna alla de hinder som vill begränsa oss, yttre såväl som inre! "De var svaga men blev starka.." Heb 10.

Men så ibland tar maktmänniskan över. Istället för Guds Ande så blir mänsklig vilja och kraft drivkraften och snart har det byggts ett hus som är väl övervakat med murar såväl som taggtråd. Tillstånd erfordras för att lämna fängelset för lite permission. Exemplet med Ismael som föddes genom mänsklig vilja illustrerar väl denna verklighet. Hon "föder sina barn till slavar" Gal 4:24

När vi blir slavar under människor vilka drivs av sina egna motiv och inte av Guds Ande har vi förlorat den frihet som Kristus vunnit åt oss. Följden blir ett liv i slaveri och förtryck, fjärran från den glädje (Isak) och frihet som kännetecknar "Guds stad" , Jerusalem!

"Men vad säger Skriften: Driv ut slavinnan och hennes son. Ty hennes son skall inte ärva tillsammans med den fria hustruns son"Gal 4:30

Måhända dags för revolution också bland Guds folk? Från trälandet under Farao till friheten under Gud i löfteslandet?

Tillkomme ditt rike

Levande ord?

2011-03-16T08:38:00.000-07:00
I Joh 6:63 säger Jesus följande:
"Det är Anden som ger liv, köttet är inte till någon nytta. De ord som jag har talat till er är Ande och liv. Jesu ord var levande. Hade kraft, auktoritet. Vad var egentligen hemligheten?
Han säger vidare: "Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig...Den som talar av sig själv söker sin egen ära men den som söker hans ära som har sänt honom , han talar sanning och ingen orättfärdighet finns hos honom." Joh 7:16, 18 .

Hur får vi tag i ordet som är "levande och verksamt" ? Och hur ser det ut på våra plattformar idag? Hur kan vi urskilja vad som är fött av Anden och vad som är fött av kött? Hur kan vi urskilja falska apostlar och profeter vilka talar vad deras egna hjärtan ingivit dem och om vilka Herrens Ord är;"Jag har inte sänt dem!?".

På den "religiösa marknaden" ropas allehanda "varor" och "tjänster" ut.
"Apostlar" sända av sitt eget behov att synas och som trånar efter den ära och härlighet som endast tillkommer den Högste..

"Stumma avgudar som inte kan hjälpa" talar profeterna om och visar på dårskapen i att förtrösta på "människoverk".
Som alltid finns svaret hos Jesus, han som har/är det eviga livets ord! Vem får äran? Vem blir upphöjd? Människor? Då kan detinte vara Guds Ande som är verksam, ty "han skall förhärliga mig" .Joh 16. Anden är den som ger liv och han "talar inte av sig själv" utan endast vad han hör. Öron tycks alltså vara en förutsättning för den som vill förkunna Herrens ord och inte nödväntigtvis ett välsmort munläder.
"Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna" Upp 2.19

"Därför tackar vi alltid Gud för att ni tog emot Guds ord som vi predikade och tog det till er, inte som ett ord från människor utan som Guds eget ord, något som det verkligen är, ett ord som är verksamt i er som tror."
1 Thes 2:13

"En sådan tillit har vi till Gud genom Kristus, inte så att vi av oss själva skulle kunna tänka ut något på egen hand, utan vår förmåga kommer från Gud. Han har gjort oss dugliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, som inte är bokstavens utan Andens. Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv."2 Kor 3:5

Soli Deo Gloria.

Bara Anden kan ge Liv

2011-03-13T04:17:00.000-07:00
"Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den Helige Ande som gåva." Apg 2:38

Människan - skapad till Guds avbild - kallad att reflektera och uppenbara Hans härlighet, att vara Hans tempel. Är inte det ett syfte och en mening med vår existens som vida överstiger vad människan i sig själv har kunnat tänka ut?
"Men vi känner som skriften säger vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom." 1 Kor 2:9

Visst är djur underbara och skall ha sin rättmätiga plats i tillvaron MEN de är inte skapade till att vara bärare av Hans härlighet och Liv! Detta är människans underbara och unika kallelse, vilket också ger henne det oskattbart dyra värde som fick Gud att utge sin enfödde Son .."Ty så älskade Gud världen.."

"Den som har Sonen har livet" 1 Joh 5:12
Inte religion utan LIV! "Kristus i er ,härlighetens hopp!" Kol 1:27

Det NYA förbundet- Ande och inte bokstav!

TACK Herre Jesus!

Antikrists plattform?

2011-03-10T14:33:00.000-08:00

" Den som har förstånd må räkna ut vilddjurets tal, ty det är en människas tal. Och dess tal är sexhundrasextiosex. " Uppb 13:18

Den mänskliga visdomen skild från Gud är dårskap i Guds ögon. En dårskap som tjänar Antikrists tankar och syften i det att den i sin förblindelse och i stt högmod blir en direkt fiende till Gud och hans vägar. "Ingalunda skall du dö Mästare" utbrister Petrus i ett utslag av andlig besserwissermentalitet och blir strängt tillrättavisad av Herren Jesus .
Guds offerlamm, fast förvissad om att göra Faderns vilja låter sig inte hindras utan vandrar Korsets väg för att ge sig liv till lösen och frälsning för alla människor.

"En dårskap för de som går förlorade men en Guds kraft för de som tror.." 1 Kor 1:18
Är det inte tid att avslöja antikrists plattform i våra församlingar idag? Uppbygd på mänsklig visdom och styrka och som "utger sig för att vara Gud"?2 Thess 2:4
"Här gäller det att vara vis.." Upp 13:18
"Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, skall ge er vishetens och uppenbarelsens Ande, så att ni får en rätt kunskap om honom. " Ef 1:17
Må så ske.

Soli Deo Gloria

2011-03-09T14:32:00.000-08:00
"Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket."

I prestationsångestens tidevarv, i världen såväl som i kyrkan tycks det som att vi ibland inte har lärt oss läxan. Att "Det är Gud som ger växten" 1 kor 3:6..

Är inte exemplen i skriften mer än tillräckliga för att vi skall inse att det är på Hans välsignelse det beror och inte på våra ansträngningar eller gärningar? "Förutan mig kan ni ingenting göra.." Joh 15

Visst är det härligt att vi får bidra med vad vi har men inbillar vi oss att vi klarar oss om inte Han "går med"? Att han inte är beroende av mänsklig styrka och visdom och just därför så många gånger utväljer det lilla och föraktade för att ingen skall kunna berömma sig? "Jag ger inte min ära åt någon annan.."

"Det är Anden som ger liv, köttet är till ingen hjälp" säger Jesus vid en diskussion med de judiske skriftlärde.

Är det så att vi är i behov av ögonsalva -likt församlingen i Laodicea- för att se vår nakenhet, att det vi förlitar oss på alltsomoftast är mänsklig styrka och visdom -" halm och strå?" Behöver vi kanske omvända oss från "människostyre" vilket tydligen Laodicea betyder för att vi skall få erfara himmelriket mitt ibland oss? För att vi skall få vara med om att "Lama går, blinda ser " och med glädje kunna konstatera att "Guds rike är nu här!?"

"Om Herren inte bygger huset är arbetarnas möda förgäves"

Kyrie Eleison