Du kan - men inte utan Kristus!
Du kan! Förkunnar livscoacherna och motivationspredikanterna. Bara tro på dig själv och din enastående kapacitet! ("Varför inte ta några tuggor till från det där härliga trädet - fullt av kunskapens och insiktens frukter..?") Nog verkar det förståndigt att tro på sig själv och de gåvor vi har nedlagda i oss utifrån vår mänskliga utrustning. Inte ska vi gå och huka, lida av mindervärdeskomplex. Även Skriften vittnar ju om det fantastiska i vår mänskliga natur;" Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl. " (Ps 139:14) Men är evangelium endast det glada budskapet om vår egen förträfflighet och förmåga? ("Upptäck din gudomlighet?") "Jesus svarade dem: "Amen, amen säger jag er: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan endast det han ser Fadern göra . Ty vad Fadern gör, det gör Sonen. Fadern älskar Sonen och visar honom allt vad han själv gör, och större gärningar än dessa skall ha...