Guld, silver eller trä och halm?
I Korinthierbrevet skriver Paulus att man kan bygga med olika sorters byggmaterial - "guld, silver och dyrbara stenar eller med trä,hö och halm" (1 Kor 3:11)
Likaså beskriver Johannes det "det nya Jerusalem" som kom ner från himlen på följande sätt:
"Muren var byggd av jaspis, och staden bestod av rent guld som liknade rent glas. Grundstenarna till stadsmuren var prydda med alla slags ädelstenar. Den första var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. De tolv portarna bestod av tolv pärlor, och varje särskild port var en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld som genomskinligt glas." (Upp 21:8)
Av sammanhahget att döma så tycks Paulus mena att mänsklig visdom är detsamma som trä, hö eller halm i fråga om att uppbygga Kristi kropp. Att förlita sig på mänskliga lösningar och därmed "förtrösta på kött" är alltså att bygga ett hus som inte kommer att bestå provet utan vilket kommer att gå upp i rök.
Även aposteln Petrus talar ju om tron som prövas i elden..
"Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Jesus Kristus uppenbarar sig" (1 Petr 1:6)
En tro som är byggd med himmelrikets byggnadsmaterial är alltså en tro som håller i prövningens stund. Nog finns det skäl att rannsaka oss både som individer och som kyrka? Behöver vi inte likt Petrus på förklaringsberget ibland bli avbrutna, tystade i vår mänskliga "kreativitet" ? För att istället låta oss ledas av Huvudet, Kristus? "Då kom ett moln och sänkte sig ner över dem, och ur molnet hördes en röst: "Denne är min Son, den Älskade. Lyssna till honom!" (Mark 9:7)
Själva skyr vi ju prövningens eld men det kanske är nyttigt och nödvändigt att vi ibland får "gå igenom eld"? Då får vi ju ett kvitto på vår verkliga situation - om vi byggt med himmelrikets kvalité eller om vi kanske får börja om igen.
"Och HERRENS ord kom till mig. Han sade: "Skulle jag inte kunna göra med er, ni av Israels hus, så som denne krukmakare gör? säger HERREN. Se, som leran är i krukmakarens hand, så är ni, Israels hus, i min hand." (Jer 18:5)
Är det inte också så att den mänskliga visdomen är den plattform på vilken Antikrist kommer att sitta? "Ty det är en människas tal. Och dess tal är sexhundrasextiosex." (Upp 13:16)
"Jesus vände sig om, såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus med orden: "Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är inte Guds tankar utan människotankar"
(Mark 8:33)
Skäl nog att inte förlita sig på den frukt som kommer från kunskapens träd på gott och ont?Vilken princip lever vi efter? Trons som ger oss Andens liv och välsignelse eller förtröstar vi på kött, på någon särskild pastor eller "apostel?"
"Så länge det råder avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra? Om en säger: "Jag håller mig till Paulus", och en annan: "Jag håller mig till Apollos", är ni då inte som folk i allmänhet? Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som förde er till tro, och det med den uppgift som Herren har gett var och en. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den som vattnar betyder därför något, utan endast den som ger växten, och det är Gud. Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en skall få sin lön efter sitt arbete. Ty vi är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker, en Guds byggnad." (1 Kor 3:3)
Soli Deo Gloria
Likaså beskriver Johannes det "det nya Jerusalem" som kom ner från himlen på följande sätt:
"Muren var byggd av jaspis, och staden bestod av rent guld som liknade rent glas. Grundstenarna till stadsmuren var prydda med alla slags ädelstenar. Den första var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. De tolv portarna bestod av tolv pärlor, och varje särskild port var en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld som genomskinligt glas." (Upp 21:8)
Av sammanhahget att döma så tycks Paulus mena att mänsklig visdom är detsamma som trä, hö eller halm i fråga om att uppbygga Kristi kropp. Att förlita sig på mänskliga lösningar och därmed "förtrösta på kött" är alltså att bygga ett hus som inte kommer att bestå provet utan vilket kommer att gå upp i rök.
Även aposteln Petrus talar ju om tron som prövas i elden..
"Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Jesus Kristus uppenbarar sig" (1 Petr 1:6)
En tro som är byggd med himmelrikets byggnadsmaterial är alltså en tro som håller i prövningens stund. Nog finns det skäl att rannsaka oss både som individer och som kyrka? Behöver vi inte likt Petrus på förklaringsberget ibland bli avbrutna, tystade i vår mänskliga "kreativitet" ? För att istället låta oss ledas av Huvudet, Kristus? "Då kom ett moln och sänkte sig ner över dem, och ur molnet hördes en röst: "Denne är min Son, den Älskade. Lyssna till honom!" (Mark 9:7)
Själva skyr vi ju prövningens eld men det kanske är nyttigt och nödvändigt att vi ibland får "gå igenom eld"? Då får vi ju ett kvitto på vår verkliga situation - om vi byggt med himmelrikets kvalité eller om vi kanske får börja om igen.
"Och HERRENS ord kom till mig. Han sade: "Skulle jag inte kunna göra med er, ni av Israels hus, så som denne krukmakare gör? säger HERREN. Se, som leran är i krukmakarens hand, så är ni, Israels hus, i min hand." (Jer 18:5)
Är det inte också så att den mänskliga visdomen är den plattform på vilken Antikrist kommer att sitta? "Ty det är en människas tal. Och dess tal är sexhundrasextiosex." (Upp 13:16)
"Jesus vände sig om, såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus med orden: "Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är inte Guds tankar utan människotankar"
(Mark 8:33)
Skäl nog att inte förlita sig på den frukt som kommer från kunskapens träd på gott och ont?Vilken princip lever vi efter? Trons som ger oss Andens liv och välsignelse eller förtröstar vi på kött, på någon särskild pastor eller "apostel?"
"Så länge det råder avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra? Om en säger: "Jag håller mig till Paulus", och en annan: "Jag håller mig till Apollos", är ni då inte som folk i allmänhet? Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som förde er till tro, och det med den uppgift som Herren har gett var och en. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den som vattnar betyder därför något, utan endast den som ger växten, och det är Gud. Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en skall få sin lön efter sitt arbete. Ty vi är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker, en Guds byggnad." (1 Kor 3:3)
Soli Deo Gloria
Kommentarer
Skicka en kommentar