Tillbedjan och lovsång
"Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud" David Ps 40:4
Vi diskuterar gärna teologi, analyserar företeelser och läror - vilket kan vara både viktigt, intressant och uppbyggligt. Eller så är vi likt Marta fullt sysselsatta med allt som "måste göras", vilket inte är att förakta. Att vara uppfylld av Anden kan ju ta sig en mängd olika uttryck. En aspekt (som vi kanske inte alltid tar på allvar) är ju lovsången och tillbedjan. Fokus förflyttas från oss själva och våra behov till Gud och hans härlighet. En nyttig "övning" för den självcentrerade människan - riktigt hälsosamt:) Och förvandlande! "Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden"1 Kor 3:18
I samtalet med den samariska kvinnan visar ju också Jesus att människan är skapad för tillbedjan..
"Men den tid kommer, ja, den är redan här, då sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty sådana tillbedjare vill Fadern ha. Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning." - Jesus, Joh 4:23
Skulle inte vår skapare, han som gett oss livet, han som skapat oss så "övermåttan underbart",ps 139, vara värd vårt lov, vårt pris?
"Lyft upp era ögon mot höjden och se:
Vem har skapat allt detta? Vem för härskaran däruppe fram i räknade skaror?
Genom sin stora makt och sin väldiga kraft
nämner han dem alla vid namn - ingen enda uteblir." Jes 40:26
Eller har vi hamnat i den förblindelse som Paulus beskriver i rom 1:21?"
"Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påstod att de var visa, men de blev dårar. De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur."
David, Israels smorde Konung är väl den som bidragit med flest lovsånger i psaltaren. "Lova HERREN, ni alla hans verk, överallt där hans välde är." Ps 103:22 Där Guds herravälde är etablerat, där upphöjs och tillbes alltså Herren. Maria,(Joh 12:2) även hon en god förebild på hjärtats tillbedjan:
"Då tog Maria en flaska dyrbar äkta nardusolja, och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset fylldes av doften från oljan."
Fariséerna i sammanhanget hade ju lite svårt att smälta att Jesus godtog "synderskans" kärleksförklaring - men Jesu svar på förebråelserna från de självrättfärdiga var att hon hade fått mycket förlåtet. "Det är därför hon visar så stor kärlek". Luk 7:47. Rätt gott som människa att ha en Gud som förlåter och inte fördömer när vi kommer tillkorta i våra svagheter och synder.
"Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå? Men hos dig finns förlåtelse, för att man skall frukta dig."Ps130:3
Pingstdagens utgjutande av den Helige Ande blev ju en uppfyllelse av Jesu ord om att Anden skulle förhärliga honom,Jesus."Vi hör dem tala på vårt eget språk om Guds väldiga gärningar."Apg 2:11. "Av frukten känner man trädet"
Om inte lovprisningen och tillbedjan av den Högste kommer främst i vår trosutövning - kanske vi bör fundera på innebörden av vår bekännelse - och vilken ande vi är uppfyllda av? För det är ju tydligen "frukten" av Anden " att ingen kan säga "Jesus är Herren" annat än i kraft av den helige Ande.1 Kor 12:3. Där Anden får råda upphöjs och tillbes Jesus! Prövostenen för Andens närvaro i våra liv eller i ett sammanhang är alltså huruvida Jesus Kristus blir upphöjd eller inte. Där Anden är kan inte Jesus annat än upphöjas och där Anden inte har utrymme kommer inte heller Jesus att upphöjas.
Det står ju att Han tronar på "Israels lovsånger" Ps 22. Kanske då inte så märkligt om det finns krafter som vill tysta lovsången och tillbedjan av Kristus till förmån för ett annat evangelium där någon annan hamnar i centrum? Något han ju själv varnade sina lärjungar för, falska profeter.
"Men jag är rädd för att liksom ormen med sin list bedrog Eva, så skall också era sinnen fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus." 2 Kor 11:3. Här är det Paulus som har farhågor..
Låt oss vända oss bort från avgudarna! Låt oss uppfyllas av Anden - till att tillbedja och upphöja den den ende värdig lov och pris.
"Hans frälsning är nära dem som fruktar honom, för att härlighet skall bo i vårt land" Ps 85:10
"Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds och konungs tåg inne i helgedomen.
Främst går sångare, harpospelare följer efter
mitt ibland jungfrur som slår på pukor.
Lova Gud i församlingarna, lova Herren, ni från Israels källa.
Där går Benjamin, den yngste, han anför dem.
Där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar." Ps68:25
Soli Deo Gloria
Vi diskuterar gärna teologi, analyserar företeelser och läror - vilket kan vara både viktigt, intressant och uppbyggligt. Eller så är vi likt Marta fullt sysselsatta med allt som "måste göras", vilket inte är att förakta. Att vara uppfylld av Anden kan ju ta sig en mängd olika uttryck. En aspekt (som vi kanske inte alltid tar på allvar) är ju lovsången och tillbedjan. Fokus förflyttas från oss själva och våra behov till Gud och hans härlighet. En nyttig "övning" för den självcentrerade människan - riktigt hälsosamt:) Och förvandlande! "Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden"1 Kor 3:18
I samtalet med den samariska kvinnan visar ju också Jesus att människan är skapad för tillbedjan..
"Men den tid kommer, ja, den är redan här, då sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty sådana tillbedjare vill Fadern ha. Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning." - Jesus, Joh 4:23
Skulle inte vår skapare, han som gett oss livet, han som skapat oss så "övermåttan underbart",ps 139, vara värd vårt lov, vårt pris?
"Lyft upp era ögon mot höjden och se:
Vem har skapat allt detta? Vem för härskaran däruppe fram i räknade skaror?
Genom sin stora makt och sin väldiga kraft
nämner han dem alla vid namn - ingen enda uteblir." Jes 40:26
Eller har vi hamnat i den förblindelse som Paulus beskriver i rom 1:21?"
"Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påstod att de var visa, men de blev dårar. De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur."
David, Israels smorde Konung är väl den som bidragit med flest lovsånger i psaltaren. "Lova HERREN, ni alla hans verk, överallt där hans välde är." Ps 103:22 Där Guds herravälde är etablerat, där upphöjs och tillbes alltså Herren. Maria,(Joh 12:2) även hon en god förebild på hjärtats tillbedjan:
"Då tog Maria en flaska dyrbar äkta nardusolja, och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset fylldes av doften från oljan."
Fariséerna i sammanhanget hade ju lite svårt att smälta att Jesus godtog "synderskans" kärleksförklaring - men Jesu svar på förebråelserna från de självrättfärdiga var att hon hade fått mycket förlåtet. "Det är därför hon visar så stor kärlek". Luk 7:47. Rätt gott som människa att ha en Gud som förlåter och inte fördömer när vi kommer tillkorta i våra svagheter och synder.
"Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå? Men hos dig finns förlåtelse, för att man skall frukta dig."Ps130:3
Pingstdagens utgjutande av den Helige Ande blev ju en uppfyllelse av Jesu ord om att Anden skulle förhärliga honom,Jesus."Vi hör dem tala på vårt eget språk om Guds väldiga gärningar."Apg 2:11. "Av frukten känner man trädet"
Om inte lovprisningen och tillbedjan av den Högste kommer främst i vår trosutövning - kanske vi bör fundera på innebörden av vår bekännelse - och vilken ande vi är uppfyllda av? För det är ju tydligen "frukten" av Anden " att ingen kan säga "Jesus är Herren" annat än i kraft av den helige Ande.1 Kor 12:3. Där Anden får råda upphöjs och tillbes Jesus! Prövostenen för Andens närvaro i våra liv eller i ett sammanhang är alltså huruvida Jesus Kristus blir upphöjd eller inte. Där Anden är kan inte Jesus annat än upphöjas och där Anden inte har utrymme kommer inte heller Jesus att upphöjas.
Det står ju att Han tronar på "Israels lovsånger" Ps 22. Kanske då inte så märkligt om det finns krafter som vill tysta lovsången och tillbedjan av Kristus till förmån för ett annat evangelium där någon annan hamnar i centrum? Något han ju själv varnade sina lärjungar för, falska profeter.
"Men jag är rädd för att liksom ormen med sin list bedrog Eva, så skall också era sinnen fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus." 2 Kor 11:3. Här är det Paulus som har farhågor..
Låt oss vända oss bort från avgudarna! Låt oss uppfyllas av Anden - till att tillbedja och upphöja den den ende värdig lov och pris.
"Hans frälsning är nära dem som fruktar honom, för att härlighet skall bo i vårt land" Ps 85:10
"Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds och konungs tåg inne i helgedomen.
Främst går sångare, harpospelare följer efter
mitt ibland jungfrur som slår på pukor.
Lova Gud i församlingarna, lova Herren, ni från Israels källa.
Där går Benjamin, den yngste, han anför dem.
Där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar." Ps68:25
Soli Deo Gloria
Kommentarer
Skicka en kommentar